Flygvaruhuset


» Krama någon i dag och vårda dina relationer! «



50_nyanser_av_honom

50 nyanser av honom
i en framtida kanon


I en framtida feministisk era ser jag den feministiska kampen, studierna om feminism och det litterära fältet med dess kanon ha en prägel av individualistiskt tänkande och med individen i fokus. Med denna era kommer olika litterära verk inom populärkulturen, som Femtio nyanser av honom (2014), att ingå i en framtida, individualistisk kanon. För även om populärkulturen i sig kan vilja sträva mot att ha en och samma målgrupp av läsare, så kommer den att individualiseras på ett sätt att det blir mer intimt och personligt. Om populärkultur och den intima känslan kan läsas vidare i Lauren Berlants introduktion i The Female complaint (2008, s 5).

Varför ingår populärkulturen
i en framtida kanon?


För att förstå mina slutsatser ovan, vill jag kort redogöra för hur jag kommit fram till dessa. Jag vill först gå igenom definition av begreppet kanon för att sedan redogöra kort om de feministiska vågornas utveckling och det litterära fältet sett ut för att till slut återkomma till min slutsats om populärkultur i en framtida kanon med feministisk prägel.

Vad är då kanon inom det litterära fältet? Som Niels Halkjer skriver i uppsatsen Den svenska 1800-talsdramatiken och litteraturhistorien (1977) så kan kanon definieras som ”den relativt fast fixerade grupp av verk och författarskap som konstituerar den allmänt accepterade bilden av litteraturens historia” (Williams 1997, s 39).

Detta kan sättas i perspektiv utifrån de olika feministiska vågorna som funnits och som finns. De feministiska vågorna som kan kategoriseras som följande: feminismens första våg och som behandlar maktförhållande mellan de biologiska könen kvinnor och män. Feminismens andra våg som behandlar sexualitet, etnicitet och biologiska kön samt feminismens tredje våg som behandlar intersektionalitet utifrån de olika diskrimineringsgrunder (som kön, religion och sexualitet) som gäller i nuläget i Sverige. Mer om de feministiska vågorna kan läsas i Lena Gemzøes bok Feminism (Gemzøe 2014, s 176 ff).

Anna Williams skriver i boken Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet om att det rått olika utgångspunkter rörande litteraturhistorieskrivningens form och funktion med olika avstamp som populärlitteraturens ställning och klassperspektivet (Williams 1997, s 11). Vidare skriver hon att ”även under 1930-talet var frågorna om kvinnosyn, sexualiteter och könens jämställdhet ytterst aktuella och litteraturens förnyelse genom arbetarförfattarnas genombrott blev en unik företeelse i litteraturhistorien” och att prosan var den uttrycksform som kvinnorna främst valt (Williams 1997, s 12). Sett till de feministiska vågorna kan jag sätta det litterära fältet och genusperspektiv vid textanalys som något som går hand i hand, på så sätt att den kamp som förts rörande kvinnors kamp att bli jämställda med männen inom de olika feministiska vågorna också har återspeglats inom det litterära fältet och dess framställningar.

Femtio nyanser av honom


E L James bok Femtio nyanser av honom handlar om en primärt sexuell relation mellan Christian Grey, en framgångsrik VD, och Anastasia Steel, en litteraturstudent. De upprättar ett avtal sinsemellan (James 2014, s 183 ff), som de sedermera håller under sin relation. Relationen bygger på en maktrelation som utgår från att Grey är dominant och Steel är undergiven i relationen.

Det intressanta med denna bok, vid sidan av handlingen i sig som behandlar den sexuella tillgivenheten mellan dem, är diskussioner som kan diskuteras och som uppstår i samband med boken och dess innehåll. Frågor som om det egentligen behövs ett formellt avtal i sig för en kärleksrelation? I dagens samtalsklimat och pragmatism kan det säkert behövas ett formellt avtal (med hänsyn till exempelvis diskussioner kring samtyckeslag där det krävs ett godkännande på förhand avseende sexuellt umgänge). Utifrån ett förtroende och tillit mellan parterna och i den bästa av världar så torde det dock inte behövas det. Hur ser maktrelationen ut när det explicitgörs att det är en kvinnlig student och en manlig verkställande direktör? Flera maktrelationer kan framgå, utifrån både ett köns-, genus- och generellt normperspektiv, däribland att mannen är framgångsrik med högsta position och kvinnan som lär sig inom ett utbildningssyfte (som å ena sidan är genom ett lärosäte och å andra sidan i själva relationen) samt att det är en heterosexuell relation dem emellan. Varför är det utifrån en historisk norm och kontext där den (vite?) heterosexuelle mannen som ”gör karriär” och med hög position och inte vice versa? I ett modernt samtalsklimat borde det kunna vara en utmaning och en proaktivitet att kunna framställa på ett mer neutralt perspektiv, såvida författaren inte har en intention av att bibehålla traditioner och med en position där de traditionella normerna bibehålls och förstärks.

Populärkultur som en framtida kanon
med feministisk prägel


Utifrån de olika feministiska vågorna kan boken sättas i perspektiv till om det gagnar för läsaren och ett normgivande arbete att författaren explicitgör saker som deras sexualitet och deras kön i relationen. Utifrån ett populärkulturellt kan det vara en fördel att det bygger på en norm (som baseras på vad som kan ses som vanligast för att nå en så bred publik som möjligt) och i ett litterärt perspektiv så kan det ses som en renässans till 1930-talets litteraturhistorieskrivning och skulle, enligt mig, vara en form av binära beskrivningar av könen och som skulle kunna ligga som en bra artefakt i Williams studier av kanonbildning och litteraturhistorieskrivning, där hon studerar ur ett könsperspektiv i svenska litteraturhistoriska översiktsverk (Williams 1997, s 12).

Baserat på det avtal som ingåtts mellan Grey och Steel, och som jag kan se som är uppgjort och ingånget utifrån en frivillighet och ömsesidighet mellan dem trots att det implicit kan råda en snedvriden maktrelation, så kan jag se boken Femtio nyanser av honom (2014) och likvärdig populärkultur som en del i en framtida, individualistisk kanon. För jag kan den framtida feministiska eran med en feministisk kamp, studier om feminism och det litterära fältet och dess kanon med individen och det individuella tänkande som grund och i fokus. För även om populärkulturen vill skapa en och samma målgrupp och en homogen publik, så finns det subgrupper inom denna homogena publik och målgrupp som har gemensamma drömmar, mål och begär. Och det går att förändra de gemensamma drömmarna, målen och begären om det så finns en intention och vilja. För som definitionen av kanon är; det är ”den relativt fast fixerade grupp av verk och författarskap som konstituerar den allmänt accepterade bilden av litteraturens historia” (Williams 1997, s 39) och det går att positionera sig på ett sådant sätt så att kanonbegreppets definition inom det litterära fältet kan förändras i samband med och i synergi med ett framtida samtalsklimat och social kontext. Precis som feminismens vågor har utvecklats, förändrats och fördjupats. I en framtida feministisk våg som är individualiserat går det med andra ord att ordna med att språket och dess språktext kan vara en aktiv part för att kunna skapa förändring, även inom den populärkultur som finns och som vill ha en och samma målgrupp.

För dig som vill veta mer, presenteras en litteraturförteckning nedan. Vill du diskutera ämnet vidare eller vill boka en föreläsning – kontakta Krama Mig redan i dag!

LITTERATURFÖRTECKNING


Böcker

Gemzøe, Lena (2014). Feminism. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Bilda

James, E. L. (2014). Femtio nyanser av honom. Pocketutg. Stockholm: Norstedt

Williams, Anna (1997). Stjärnor utan stjärnbilder: kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet = [Stars without constellations] : [women and canon formation in 20th century literary historiography]. Stockholm: Gidlund

Elektronisk resurs

Berlant, Lauren Gail (2008). The female complaint [electronic resource] : the unfinished business of sentimentality in american culture. Durham: Duke University Press
Tillgänglig på Internet: http://uu.eblib.com/patron/FullRecord.aspx?p=1169928

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Ovanstående inlägg publicerades 2016-03-01 klockan 19:56. Visste du att med positiva förebilder blir världen lite bättre med små, enkla medel?

Presentkorttorget
Dagens grattis
.
Krama Mig tipsar
Tips
Visste du att Krama Mig har över 500 kärleksdikter på svenska och engelska? Hitta din favorit till att ge till din partner och vän!
Bra för alla relationer
  • När du ska ha födelsedagsfest, bröllop eller annat jubileum finns kärleksfulla standupkomiker som bidrar med glädje!

Krama Mig tipsar
Tänkvärt på Twitter