Flygvaruhuset

Tur i kärlek och spel?
Med Sveriges nyaste casinon 2015 kan du få tur i både kärlek och spel!

Med freespin kan du testa att spela för nöjes skull.

» Krama någon i dag och vårda dina relationer! «


Lotta Larsson
Lotta Larsson
är en uppskattad föreläsare och utbildare av personal som kommer i kontakt med individer med psykisk ohälsa. Detta gör hon genom projektet Brobyggarna som drivs av Kalmar läns landsting. Läs mer om projektet hos Landstinget i Kalmar.

Lotta Larsson är gift sedan många år med en underbar man och de har tre tonårsbarn. Den villkorslösa kärleken är något som Lotta Larsson är mycket viktigt, cialis 40mg pills vilket hon skriver mycket om. Funderingar som finns är fördomar, krav och normer i samhället och hur man kan leva för att duga och att vara lyckad. Läs krönikor av Lotta Larsson!






Torbjörn S. Brandhill
Torbjörn S. Brandhill
är en 19-årig politiskt aktiv kille  som är engagerad inom Folkpartiet Liberalerna och pluggar internationella samhällsstudier på Linnéuniversitetet i Kalmar. Han är intresserad av livet och allt som har med livet att göra, bland annat sjunger han och spelar piano.


Torbjörn älskar att diskutera
och involverar sig gärna inom politiken genom att diskutera frågor via flera olika synvinklar – ämnen som yttrandefrihet, demokrati och personlig frihet och integritet ligger honom varmt om hjärtat.


Intresse för litteratur finns
och Torbjörn läser en hel del men framförallt filosofiska böcker, poesi, vetenskapliga böcker m.m. Han driver även en blogg, Farbror Blå, sedan tre år tillbaka. Läs gärna mer om vad som publiceras av Torbjörn S. Brandhill!

 

 

Rick Gisslén


Rick Gisslén,
med en tidig bakgrund i verkstadsindustrin, har arbetat med relationsutveckling i 25 år, både i näringslivet, familjerelationer och i skolan, utbildad personalvetare, kurser vid Socialhögskolan, beteendevetenskap  samt  personlig och professionell utveckling vid University of Santa Monica. Han var initiativtagare och grundare av världens första Relationsmässa 2009, läs mer om Rick på www.touchline.se och publicerade krönikor av Rick Gisslén.


Johanna Bergvall
Johanna Bergvall
är en fristående krönikör för Krama Mig som skriver om kärlek och relationer och vägen till en bra och sund relation i vardagen. Läs alla publicerade krönkor av Johanna Bergvall.




Josefine Andersson
Josefine Andersson är en studerande AIK:are som älskar fotboll, raggarkulturen, amerikanska bilar, 50-talet och rock’n’roll.

Väldigt öppen, ärlig och frispråkig, vilket kan märkas i krönikorna. Andersson har tidigare varit väldigt cynisk och negativ när det gällde kärlek och relationer, men har nu ”den rätta” (en raggare såklart!) och nu tror Andersson på kärlek!







Tips:

Läs gärna tidigare publicerade krönikor av Maria Strömqvist, Emelie Eliasson, Jessica Thåström och Samina.

Senast publicerade krönikor:

[add_posts tag=tankvarda-kronikor show=5]

Fler publicerade krönikor:

Du får referera citat och delar av krönikan om du nämner krönikörens namn och länkar till www.KramaMig.nu i samband med ditt referat. Vill du också skriva krönikor om kärlek och relationer? Bli krönikör!






När det gäller svartsjuka så tror jag det finns något som gäller alla; Man SKA inte vara svartsjuk, sickness man får inte vara det, det är något fult och något dåligt. Det verkar i alla fall vara vad alla anser. Men, trots det, så verkar också alla vara det.


Varför är det så? Jo – för att man ÄR svartsjuk om man älskar någon. Det är bara så det är. Kanske inte alltid, kanske inte mycket, men man är det ibland. Alla. Och är man det inte, då är man nog helt enkelt inte så kär.

Det är inget dåligt. Tvärtom. Det visar att man älskar någon och är rädd att förlora personen. Och nu menar jag inte överdriven svartsjuka – går det till överdrift så är det såklart något som är fel. Men är man aldrig svartsjuk alls, då är det också något som är fel. För okej, självklart ska man lita på sin partner och känna sig säker. Det är inte det jag menar. Och jag menar inte heller att man borde bli svartsjuk för att ens partner pratar med någon av motsatt kön. Inte heller om han/hon raggar på någon eller kysser någon borde man bli svartsjuk, då borde man göra slut istället.

Men jag tänker inte gå in på när man ”borde” bli svartsjuk, för det finns väl egentligen inget ”borde”. Självklart ”borde” man inte bli det – men fortfarande, man blir det ibland. Och jag förstår inte varför det skulle vara fel, eller dåligt eller fult. Det är det inte. Det tyder bara på att man vet vad man har, och inte vill förlora det. Och så länge man släpper det när han/hon visar att det inte finns någon anledning att vara svartsjuk eller orolig så är det väl inga problem?

Josefine Andersson

Josefine Andersson, fristående krönikör


När August Strindberg frågade Siri von Essen om hon inte var svartsjuk när hennes dåvarande man höll på med andra, och hon svarade nej, så ska han ha sagt ”Nej, det är klart, man är väl inte svartsjuk på någon man inte älskar”. Det är faktiskt sant. För att man ska bli svartsjuk krävs det att man är kär. Och är man kär… ja, då blir man helt enkelt svartsjuk ibland, svårare än så är det inte.


// Josefine Andersson, fristående krönikör




När det gäller svartsjuka så tror jag det finns något som gäller alla; Man SKA inte vara svartsjuk, viagra approved man får inte vara det, and det är något fult och något dåligt. Det verkar i alla fall vara vad alla anser. Men, trots det, så verkar också alla vara det.

Varför är det så? Jo – för att man ÄR svartsjuk om man älskar någon. Det är bara så det är. Kanske inte alltid, kanske inte mycket, men man är det ibland. Alla. Och är man det inte, då är man nog helt enkelt inte så kär.

Det är inget dåligt. Tvärtom. Det visar att man älskar någon och är rädd att förlora personen. Och nu menar jag inte överdriven svartsjuka – går det till överdrift så är det såklart något som är fel. Men är man aldrig svartsjuk alls, då är det också något som är fel. För okej, självklart ska man lita på sin partner och känna sig säker. Det är inte det jag menar. Och jag menar inte heller att man borde bli svartsjuk för att ens partner pratar med någon av motsatt kön. Inte heller om han/hon raggar på någon eller kysser någon borde man bli svartsjuk, då borde man göra slut istället.

Men jag tänker inte gå in på när man ”borde” bli svartsjuk, för det finns väl egentligen inget ”borde”. Självklart ”borde” man inte bli det – men fortfarande, man blir det ibland. Och jag förstår inte varför det skulle vara fel, eller dåligt eller fult. Det är det inte. Det tyder bara på att man vet vad man har, och inte vill förlora det. Och så länge man släpper det när han/hon visar att det inte finns någon anledning att vara svartsjuk eller orolig så är det väl inga problem?

Josefine Andersson

Josefine Andersson, fristående krönikör

När August Strindberg frågade Siri von Essen om hon inte var svartsjuk när hennes dåvarande man höll på med andra, och hon svarade nej, så ska han ha sagt ”Nej, det är klart, man är väl inte svartsjuk på någon man inte älskar”. Det är faktiskt sant. För att man ska bli svartsjuk krävs det att man är kär. Och är man kär… ja, då blir man helt enkelt svartsjuk ibland, svårare än så är det inte.


// Josefine Andersson, fristående krönikör



När det gäller svartsjuka så tror jag det finns något som gäller alla; Man SKA inte vara svartsjuk, treat man får inte vara det, dosage det är något fult och något dåligt. Det verkar i alla fall vara vad alla anser. Men, generic trots det, så verkar också alla vara det.


Varför är det så? Jo – för att man ÄR svartsjuk om man älskar någon. Det är bara så det är. Kanske inte alltid, kanske inte mycket, men man är det ibland. Alla. Och är man det inte, då är man nog helt enkelt inte så kär.

Det är inget dåligt. Tvärtom. Det visar att man älskar någon och är rädd att förlora personen. Och nu menar jag inte överdriven svartsjuka – går det till överdrift så är det såklart något som är fel. Men är man aldrig svartsjuk alls, då är det också något som är fel. För okej, självklart ska man lita på sin partner och känna sig säker. Det är inte det jag menar. Och jag menar inte heller att man borde bli svartsjuk för att ens partner pratar med någon av motsatt kön. Inte heller om han/hon raggar på någon eller kysser någon borde man bli svartsjuk, då borde man göra slut istället.

Men jag tänker inte gå in på när man ”borde” bli svartsjuk, för det finns väl egentligen inget ”borde”. Självklart ”borde” man inte bli det – men fortfarande, man blir det ibland. Och jag förstår inte varför det skulle vara fel, eller dåligt eller fult. Det är det inte. Det tyder bara på att man vet vad man har, och inte vill förlora det. Och så länge man släpper det när han/hon visar att det inte finns någon anledning att vara svartsjuk eller orolig så är det väl inga problem?

Josefine Andersson

Josefine Andersson, fristående krönikör



När August Strindberg frågade Siri von Essen om hon inte var svartsjuk när hennes dåvarande man höll på med andra, och hon svarade nej, så ska han ha sagt ”Nej, det är klart, man är väl inte svartsjuk på någon man inte älskar”. Det är faktiskt sant. För att man ska bli svartsjuk krävs det att man är kär. Och är man kär… ja, då blir man helt enkelt svartsjuk ibland, svårare än så är det inte.


// Josefine Andersson, fristående krönikör



När det gäller svartsjuka så tror jag det finns något som gäller alla; Man SKA inte vara svartsjuk, cialis 40mg man får inte vara det, det är något fult och något dåligt. Det verkar i alla fall vara vad alla anser. Men, trots det, så verkar också alla vara det.


Varför är det så? Jo – för att man ÄR svartsjuk om man älskar någon. Det är bara så det är. Kanske inte alltid, kanske inte mycket, men man är det ibland. Alla. Och är man det inte, då är man nog helt enkelt inte så kär.

Det är inget dåligt. Tvärtom. Det visar att man älskar någon och är rädd att förlora personen. Och nu menar jag inte överdriven svartsjuka – går det till överdrift så är det såklart något som är fel. Men är man aldrig svartsjuk alls, då är det också något som är fel. För okej, självklart ska man lita på sin partner och känna sig säker. Det är inte det jag menar. Och jag menar inte heller att man borde bli svartsjuk för att ens partner pratar med någon av motsatt kön. Inte heller om han/hon raggar på någon eller kysser någon borde man bli svartsjuk, då borde man göra slut istället.

Men jag tänker inte gå in på när man ”borde” bli svartsjuk, för det finns väl egentligen inget ”borde”. Självklart ”borde” man inte bli det – men fortfarande, man blir det ibland. Och jag förstår inte varför det skulle vara fel, eller dåligt eller fult. Det är det inte. Det tyder bara på att man vet vad man har, och inte vill förlora det. Och så länge man släpper det när han/hon visar att det inte finns någon anledning att vara svartsjuk eller orolig så är det väl inga problem?

Josefine Andersson

Josefine Andersson, fristående krönikör



När August Strindberg frågade Siri von Essen om hon inte var svartsjuk när hennes dåvarande man höll på med andra, och hon svarade nej, så ska han ha sagt ”Nej, det är klart, man är väl inte svartsjuk på någon man inte älskar”. Det är faktiskt sant. För att man ska bli svartsjuk krävs det att man är kär. Och är man kär… ja, då blir man helt enkelt svartsjuk ibland, svårare än så är det inte.


// Josefine Andersson, fristående krönikör




Att ha sex på första dejten eller första gången man träffas är något som alltid kommer diskuteras. Många skulle säga att det är en dålig idé. Jag har alltid ansett att det inte kan förändra någonting. Blir det inget mer, diagnosis då skulle det ändå inte ha blivit det. Och egentligen, patient varför måste man vänta? Finns det något vettigt svar på det? Förmodligen inte. Det är väl upp till var och en, diagnosis känner man för det så varför inte. Och även om man låter bli så finns ju ändå ingen garanti för att det blir seriöst. Sen kan det bli precis tvärtom också…


För snart 2 år sen var jag på en fest. Det var sommar, jag var singel och ärligt talat – jag ville bara ligga. Jag är absolut ingen som tar vem som helst, tvärtom, och därför var det på tiden. Redan i början av kvällen fick jag syn på honom, och jag sa till någon i mitt sällskap att jag hade tagit honom om han inte varit så full – för han var ju utan tvekan den snyggaste killen där.

Senare under kvällen träffade vi en bekant och hans flickvän, och eftersom jag inte hittat något intressant ännu så frågade jag henne om hon kände någon kille där som jag ”kunde ta”. Egentligen en väldigt dålig idé, för när man ställer den frågan så leder det nästan alltid till att de försöker para ihop en med någon som man inte alls vill ha. Den här gången gick det dock bättre; hon blev helt exalterad och började leta efter sin pojkväns kompis som de var där med. Honom skulle jag bara ha, tyckte hon. Självklart visade det sig vara den väldigt fulla killen som jag sett tidigare under kvällen. När hon presenterade oss för varandra så insåg jag att han var ÄNNU fullare än vad jag hade trott innan. Det var dock ingenting som hindrade mig. Han var den enda som intresserat mig under hela kvällen, och av någon anledning kunde jag inte motstå honom och hans klumpiga sätt att ragga på mig.

Han drack bara vatten resten av kvällen och jag drunknade i hans ögon. Utan att gå in på detaljer så kan man väl säga att jag fick det jag ville den kvällen, mer eller mindre. När jag åkte hem därifrån senare under natten så var jag nöjd. Den här killen var faktiskt den snyggaste jag träffat, och dessutom grym på att kyssas.

Jag hade inte tänkt mig något mer än den kvällen, och även om han tjatat till sig mitt nummer så blev det inget mer heller. Vi tappade kontakten väldigt fort och även om jag tyckte det var lite drygt av honom att bara sluta höra av sig så brydde jag mig faktiskt inte så mycket, jag sökte ingen partner och även om jag hade kunnat tänka mig att träffa honom igen så var jag nöjd. Jag hade i alla fall roliga minnen från kvällen med honom, och visste att han förmodligen skulle förbli den bästa jag kysst och den snyggaste jag varit med.

Nästan ett år senare ringde han mig… av misstag. När han insåg att han ringt fel så skämdes han så mycket att han låtsades att han inte mindes någonting av mig eller den kvällen. Men han fortsatte ringa, vi pratade i telefon flera timmar varje gång och efter ett par månader träffades vi. Och väldigt fort blev vi nära vänner. Inte bara vänner, visserligen, men framför allt vänner. Det skulle dröja ytterligare några månader (ganska många månader) innan vi till slut blev tillsammans.

För snart 2 år sen kunde vi inte slita oss från varandra på flera timmar, vi kysstes konstant och hans händer var över hela min kropp. Vi brydde oss inte om att det var massa folk överallt, ärligt talat har jag nog aldrig varit så attraherad av någon. Jag drunknade i hans ögon och förklarade för honom hur mycket jag älskade hans leende medan mina händer smekte hans mage. Och jag var så nöjd över att ha fått ragg, och speciellt över att ha fått honom. Men jag ville bara ha honom just där och då.

Josefine Andersson

Josefine Andersson, fristående krönikör


I dag drunknar jag fortfarande i de där blåa ögonen, vi är fortfarande lika attraherade av varandra som då men inte bara det. Det där leendet gör mig fortfarande lika knäsvag som då, men nu är det inte bara hans leende och hans ögon jag älskar – jag älskar honom. Och när han säger att han älskar mig, då kan jag inte sluta le och börjar nästan gråta av lycka, varje gång. Jag vill inte bara ha honom en kväll, jag vill ha honom resten av mitt liv. Och att vi hade sex första kvällen vi träffades, det påverkar verkligen ingenting. Det är helt andra saker som avgör om man blir tillsammans och om det kommer att funka eller inte. Nej, det handlar faktiskt inte alls om hur det börjar, utan om hur det slutar.


// Josefine Andersson, fristående krönikör


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Ovanstående inlägg publicerades 2014-03-13 klockan 07:00. Visste du att med positiva förebilder blir världen lite bättre med små, enkla medel?

Presentkorttorget
Dagens grattis
.
Krama Mig tipsar
Tips
Visste du att Krama Mig har över 500 kärleksdikter på svenska och engelska? Hitta din favorit till att ge till din partner och vän!
Bra för alla relationer
  • När du ska ha födelsedagsfest, bröllop eller annat jubileum finns kärleksfulla standupkomiker som bidrar med glädje!

Krama Mig tipsar

Tänkvärt på Twitter