Flygvaruhuset

Tur i kärlek och spel?

Med Sveriges nyaste casinon 2015 kan du få tur i både kärlek och spel!

Med freespin kan du testa att spela för nöjes skull.

Tips om högtider maj


Låt dig inspireras av kärleksfulla tips om högtider maj - för att du ska få möjligheten att sprida romantik, kärlek och glädje i dina relationer med tryggheten som grund! Varför inte boka in underhållning till bröllopet eller andra högtider för att få upplevelser för livet?

Anders Svensson

Anders Svensson får lyckokram för sin kamp för lagandan

”Många ungdomar behöver ha en förebild att se upp till och bidrar till att de gör positiva saker i stället för att ´gå runt på stan´. Anders Svensson har en bra förmåga att se till allas bästa och har en human och sund inställning för att se till att alla känner sig väl behövda, site for sale detta synliggörs av honom på ett bra sätt genom sitt lagarbete och som en förebild får Svensson ungdomar att få upp ögonen för fotbollen.”

Fotbollsspelaren Anders Svensson fick en Lyckokram från Krama Mig i augusti 2009, då vi tycker att det är bra att Anders Svensson är en bra förebild och det engagemang som han har borde fler ta efter.
Jakob Öqvist och Zanyar Adami

Jakob Öqvist och Zanyar Adami får lyckokram för gott arbete för ett humant samhälle

I november 2009 fick komikern Jakob Öqvist och krönikören Zanyar Adami Lyckokram för sina goda arbeten för att skapa ett mer humant samhälle.

Jakob Öqvist fick Lyckokram för att han genom sitt yrke sprider glädje i vardagen till andra människor och med glädje finns förutsättningar till att skapa trygghet för både sig själv och andra runt omkring sig. Det är inte många komiker som lyckas ge glädjen ett ansikte.

Zanyar Adami fickr Lyckokram för sitt goda arbete att skapa opinion och debatt för ett mer jämställt och jämlikt samhälle och han viker sig inte för att säga sin mening om diskriminering, sales oavsett om det sker i Sverige eller utomlands. Adami var med och grundade tidningen Gringo och har skapat sig ett gott rykte för sitt arbete mot fördomar i samhällets alla korridorer.

Vi tycker att det är bra med olika sätt att skapa trygghet och debatt kring känsliga ämnen och det är därför Jakob Öqvist och Zanyar Adami är värda en lyckokram.
Ola Lindholm

Ola Lindholm får en Lyckokram för sin aktiva röst

”Med en aktiv röst för alla barn och sitt goda engagemang för att barn ska få höras i samhället, troche är Ola Lindholm en sund och god förebild för väldigt många.”

I januari 2010 fick Ola Lindholm Krama Mig´s Lyckokram då vi tycker att det är viktigt att barn får komma till tals i vardagen i samhället. Där har Ola Lindholm varit en positiv förebild, medicine genom att aktivt driva frågor för och med barn – detta genom bland annat som chefredaktör för Kamratposten och sitt engagemang i Barnens rätt i samhället. Han har även varit programledare för bland annat ”Wild kids” och ”Ola 21:30” och är en uppskattad person av både barn och vuxna.

Debatter som Ola Lindholm har fört:

Hjärta och hjärna hand i hand – du kan använda både och i dina åsikter och beslut och du uppnår så mycket mer än om du använder dessa var och en. För det är som med kroppen – utan hjärta eller hjärna fungerar inte kroppen i praktiken. Hur använder du hjärtat och hjärnan i vardagen?

Vi läser i tidningar om företagsledare som får höga fallskärmsavtal och bonusar för ett ”hårt, buy slitsamt arbete med stort ansvar”, web samtidigt som anställda får nöja sig med att få fem köttbullar och tre prinskorvar på julbordet. Tidningarna uppmärksammar ibland vardagliga problem i tidningar om att människor inte får bo tillsammans på äldre dar och vi manifesterar och demonstrerar i samband med olika kampanjer och event, vilket får kortsiktig uppmärksamhet och genomslagskraft (som sedan glöms bort efter någon månad).

Vi engagerar oss gärna i olika frågor, gärna i den ideella sektorn – som bostadsrättsföreningen, Röda korset och som styrelseledamot – och varannan person i Sverige bidrar med närmare två arbetsdagar i det ideella arbetet. Det ideella arbetet är ett uppskattat inslag i svensk ekonomi, eftersom den tid som vi lägger ner motsvarar en halv miljon heltidsårsarbeten och som borde få en högre status i svensk politik (enligt statistik från Social Forum).

Långsiktigt tänkande

Med ett långvarigt engagemang, som varar längre än inför en kvartalsrapport eller ett årsmöte, kan vi ha ett längre perspektiv där vi kan ta tillvara på både hjärta och hjärna i våra beslut och åsikter. En företagsledare tänker på att kunna maximera siffrorna och få ut så hög bonus som möjligt, styrelsen för bostadsrättsföreningen vill att föreningen ska vara så solid som möjligt för att det ska se så bra ut som möjligt och vi deltar gärna i olika kampanjer för att sedan återgå till vardagen och manifestationer glöms bort och läggs till det förflutna – och kvar blir de äldre som inte får bo tillsammans, frivilliga inom Röda Korset som engagerar sig i ur och skur och företagen med höga bonusavtal efter att ”folkstormen svalnat”.

Gustav Fridolin

Gustav Fridolin

Gustav Fridolin (miljöpartiet) och Jytte Guteland (socialdemokraterna) är två som aktivt arbetar för ett långsiktigt engagemang och värderingar för ett bra samhälle. Fridolin arbetar bland annat för en minskad hemlöshet och en utveckling av den sociala ekonomin och Guteland verkar mot orättvisor och anser att det är politiken som avgör, inte vem som är partiledare och det är en sund inställning för att en politik ska inte vara personifierad.

Med ett hjärta och hjärna i vårt grundläggande synsätt och värderingar, kan vi skapa en värdegrund i ett långsiktigt perspektiv som är humant för ett värdigt samhälle. Detta är fullt möjligt om vi dels höjer statusen för det ideella engagemanget och vågar ställa krav på att samhället tar ansvar för de funktioner som ligger i det som finns i samhällets vagga (så att ”vård, skola och omsorg” inte är enkom en politisk klyscha). Detta gynnar bland annat par som vill bo tillsammans på äldre dar och det gynnar alla anställda och inte enkom företagsledare med bonus- och fallskärmsavtal.

Använd dig av både hjärta och hjärta – du kan göra förändring genom att engagera dig för frågor som berör dig och andra människor i ett långsiktigt sätt! Utgå från vad du tycker att samhället ska ha för grundläggande värderingar och utgå därefter från sakfrågor. Engagera dig för ett tryggt samhälle i ett långsiktigt perspektiv, för det gynnar dig som individ på sikt – hur vill du börja för att låta hjärtat vara med?
Jonas Altberg

Jonas Altberg får en lyckokram för uppmärksamhet på naturligt sätt

”Han har gett ett ansikte för diagnosen Tourettes syndrom som innebär upprepade ofrivilliga rörelser samt minst ett läte. Jonas Altberg är en värdig person att erhålla Månadens Lyckokram, cure eftersom han uppmärksammar att Tourettes syndrom kan drabba vem som helst i vardagen och han kan kombinera underhållning med allvar i sina uppträdanden.”

Därför fick Jonas ”Basshunter” Altberg Krama Mig´s lyckokram i april 2009. Vi tycker att Jonas Altberg är ett bra föredöme, website like this då han visar att det går att kombinera underhållning med att skapa opinion och uppmärksamma vardagliga frågor. I bland annat Expressen berättar Jonas Altberg om sin tid som offer i skolan och i Helsingborgs Dagblad om hur han skapar framgångar med små, enkla medel.

Snälla, for sale rara, söta; varför allt detta våld?
Mats Ljungkvist

Debattör: Mats Ljungkvist

Är vi människor så ‘onda’ i våra sinnen att vi inte vill se andra lösningar till problem där våld tar vid, eller är det så att våld inte är en lösning på ett problem? Jag menar, det kanske inte är för ”problemlösning” som så, som vi tar till våld så varför gör vi det då? Det skapar ju eventuellt mer problem än vad det kan tänkas förväntas ‘lösa’?

Är det oftast män som tar till våld och är det verkligen så att kvinnor faktiskt kan finna på ‘bättre’ lösningar på problem, än män med sitt våld? Eller är en reaktion av våld utlöst genom en kemisk/elektrisk reaktion i våra kroppar när en viss stresströskel passeras? Är då ”våld” ett manligt redskap?

Är det då för att mannen är det fysiskt starkare könet och vad gör då kvinnan istället för att ta till fysiskt våld? Knäar hon fienden i det ‘mentala skrevet’? Är verkligen kvinnan mentalt stabilare än mannen? Om mannen vill ‘imponera’ på kvinnans primala sinne genom att lika primalt ‘puckla’ på konkurrenten om kvinnans åtro genom att tillgripa våld, är det liktydigt med att kvinnan ‘njuter’ av manligt våld? Hör bara ordet: nöjesvåld. Låt det sjunka in. Tänk en gång till och fortsätt så att tänka, många gånger. Vad ser du?

Är det så att ‘nöjesvåld’ gör kvinnan nöjd med att se mannen pumpa igång adrenalin-pumpen och så visa sin ‘manlighet’?

Inget av det du nu läst stämmer!

Inte ens en gång frågorna, stämmer.

Nej, människan är en väldigt komplicerad/komplex företeelse där inget enskilt intryck från omvärlden helt ensamt resulterar i en förutbestämbar handling. Inte ens om du hastigt tar din väns oskyldigt öppna hand och trycker den plötsligt och resolut mot en platta på spisen vet du vad som kommer att ske. Oavsett om plattan är brännhet eller rumstempererad händer det saker. Vad som händer vet ingen. Inte ens den utsatta personen själv vet vad som kommer att hända. Vi måste se resultatet av en bestämd handling utifrån ett helt liv av sinnliga intryck lagrade erfarenhetsmässigt i hjärnans minnescentral där intrycken var för sig verkar tillsammans för att så leda till ett bestämt uttrycksförfarande typ; våld. Om m.v. OM, vår strikt personliga konfliktlösningsmetodik tillåter ”anfall som bästa försvar”, vissa löser det heller genom att ”bättre fly än illa fäkta” eller ”tala är silver, tiga är guld”.

Kan man få bort människans dumma vilja att ta till våld?

Nja, varför det? Om nu människan är ”dum” så måste väl människan få bete sig dumt eller vill de som inte alls tycker om våld, klassa de som tycker om ‘våld’, som ”dumma” och så socialt/mentalt sätta sig ‘över’ de stackarna och så visa sin ”styrka” då de räds att ”få på käften”, veklingarna? Ska vi utifrån ett sådant tänkbart perspektiv sträva efter ett samhälle helt utan våld eller ett med inslag av våld och se det som det minst dumma?

Det mesta av vårt västerländska samhälles våldsrelaterade moral, kommer ur vårt religiösa ursprung och alltid har det varit oförsvarbart att ta till våld annat än om det religiösa samhällets (gudens) grundvalar varit/är hotade av någon orsak, på något sätt. Kristendomens av människans natur bortrationaliserade, faktiska grundmening är kärleken. Främst kärleken till guden naturligtvis men sen att man ska ”älska sin medmänniska så som man älskar sig själv”. Vidare så menas det att man för att vara rättskaffens ska ”vara mot andra som man vill de ska vara mot en själv”. Det talas om att ”älska era fiender” och hur lätt är det? Betänk, att motparten i en konflikt officiellt benämns som; fiende. Frågan är således om älskar sin fiende: är det före, under eller efter konflikten som den ”lede fi” ska älskas?

Är svaret; under konflikten så faller det på sin egen orimlighet då ‘konflikt’ kräver två åsiktsskilda parter. Dock, kan i sådana fall konflikt förekomma men som då kan tendera att te sig som tämligen mesig läs; mållös. Eller vilket bör bemärkas, menar Jesus med att ”älska”, att inget våld brukas? Eller vilken form av verbet’ att älska’ avses? Nå så väl, ur resonemanget om den kristna gudens uppenbarelse för folket på jorden i mänsklig gestalt som Jesus utgör, så är den moralen den att: den som tvingar sig att positionera sig över en medmänniska genom att ta till våld och t.o.m. våld till död, mord, gör således denna våldshandling även mot gud/skaparen/fadern. Den gud som skapat människan till sin avbild/like och likaså varit, människa tar man sig alltså helt fräckt, en rättighet mot. Den rättigheten man då genom att döda gudens avbild, vilket även ses som liktydigt med att döda själva guden, den rättigheten är det mest moraliskt oförsvarbara man/en människa kan utföra. Därför är budet: ”Du skall icke dräpa” givet oss enligt ”Exodus”, 2:a Moseboken 20:13 för ca. 3450 år sedan, fortfarande gällande.

Det är nog rent
allmänt sett enbart en utopi med ett mänskligt samhälle befriat från ut-tryckt våld, tyvärr eller tack och lov, vem vet?

Vad bör vi då med visshet om
att kunna nå fram till, sträva efter?

Ja, frågan i sig kan antingen ses rent ytligt som självklar, mindre våld naturligtvis. Eller, att med mer skärskådande blick och för oss själva kräva ”självklarheten”, på mer/fler konkret målorienterade kriterier dock, med huvudmålet om ett bättre/tryggare leverne under den tiden vi har av liv på vår planet. Vad är det alltså egentligen vi ska sträva efter konkret? ” Bättre/tryggare” är inte konkret alls, bara en önskan.

Låt oss gå tillbaka
i tiden och söka lite mer hos just, oss själva. Hur gick det till när ‘våld’ som redskap för någonting obestämbart, gavs utrymme i våra livs medvetenhet som någonting, ‘bestämt’? Var det något som hände i vår yttre sociala omgivning, eller kanske rentav genom tv:n? Hade våra föräldrar sak i det
hela eller var våra/-t syskon orsaken? Var det vi som utan att förstå varför drogs in i ett eget våldsyttrande? Var det genom stegrande lek/bus/bråk med kompis/-ar eller efter upplevt hot från annat håll typ; det rivaliserande ”granngårdsgänget”? I vad låg vår största rädsla: i hotet om skada/sår/smärta, döden eller att förlora hedern i o.m. att få stryk? Vad, gav din första kontakt med våldet, för resultat hos dig? Fick du en kick och kände segerns sötma eller fläskläpp, gråten i ögat och en tröstande mamma? Jämras morsa! Kunde inte hon ha gått ut och läxat upp den där snorungen som gjorde dig illa. Dumma han, förresten! För det var väl en ”han”? Tänk om hon istället fnyst åt dig och sagt åt dig att gå ut igen och klå upp han som gjorde dig illa. Eller blev du paniskt livrädd och ‘fega ur’ helt? Ingen mamma där inte, helt ensam och ‘noll koll’ på läget, tjacka spikskor och drog ba’?

En sak lovar jag att det nästan undantagslöst stämmer: det första minnet du har kommer ifrån din barndom då du ombesörjdes trygghetsmässigt genom förälder/-rars beskydd. Hos dem fann du trösten, tryggheten, referensen för hur du skall förhålla dig till det där våldet OM, det inte var det alltför vanliga våldet mellan föräldrarna som utlöste våldsreaktionen hos dig. Familjen har definitivt en avgörande central roll för hur vårt våldsbeteende yttrar sig alltså, vår relation till våldet för resten av vårt jordeliv.

Jag vill med bestämdhet mena att det lämpligaste målet alltså vad vi ska sträva efter med alla ”stoppavåldet”-aktiviteter/manifestationer/uttryck är formulerade kring uppgiften att söka återupprätta familjen.

Familjen av idag och dess roll i samhället!

Genom alla tider har människan samverkat i grupper, stora eller små. Familjebildandet har varit den centrala företeelsen för ‘tillhörigheten’ ibland alla folkslag världen över under alla tider. Det ligger liksom i vårt naturliga beteende och har därför testats och frestats under tusentals generationer. Mannen har sedan tidernas begynnelse tagit sig en kvinna huvudsakligen avseende att föröka/fortplanta/para sig med för att så säkra släktets/gruppens fortlevnad vilket ju är effekten av att sexuella lustkänslor plötsligt bara ‘dyker’ upp i den könsmogna människans medvetande. Då var föräldrarnas inlärda ansvarsmedvetenhet påtagligt och klart uttryckt och den s.k. ‘effekten’ av sexuell trånad klargjord å det bestämdaste. Effekten var och är, ett livslångt ansvarstagande för mänskligt liv över flera generationsväxlingar, barn. Därför krävs det ett ansvarsmedvetet mentorskap för vägledning och vidare rådgivning samt etiska förhållningsorder t.o.m. formulerat i lagtext, om vad som är tillåtet och icke tillåtet när det gäller barn. Under tidevarven som vårt samhälle genomgått så har alltid en familj bestått av man, kvinna, barn, förbundna genom löften som sökt vidmakthållas i lagtext: ”i nöd och lust tills döden skiljer oss åt”. ”Vad Gud förbundit kan ingen människa bryta.” ”Jag hatar skilsmässa, säger JHVH (Gud).” Till dessa texter har vårt äktenskapliga löfte knutits och barnen har givits en relativ trygghet i att mor och far är ett och inget kan skilja dem åt. Idag har löftets värdegrund urholkats så till den milda grad att folkets tilltro till givna löften generellt har minskat allt för mycket. Många barn har idag socialt utvecklats genom sin barndom utan fäder/pappor. Ann-Britt Grünewald, tidigare fängelsedirektör på Kumla-anstalten har tidigare sagt att de flesta intagna på anstalten har utvecklats socialt utan fäder, inga förebilder av vad det innebär att vara en fader och då allra minst att vara en rättskaffens ”farsgubbe”. På den anstalten ja, där snackar vi konkret våld. Vi måste ha förebilder i våra liv som inte uttrycker sex, våld och skilsmässor som lösningar av problem eller social positioneringar på det personliga planet.

Den markanta sänkning av ålder för sexualdebut som skett för Sverige bör härledas till det diffusa och grumliga uttryck som det tidigare skrivet som hugget i sten, äktenskapliga förbundet numera utgör för ett grundande av en modern och liberal social etik. Orsaken till det kan vi bl.a. härleda då vi med stor säkerhet kan anta att tidigare generationers ungdomar hade samma sexuella frestelser som idag men att ta steget över ‘tröskeln’ nu relativt då rör nog mer frågan om risken för könssjukdomar än om ett livslångt föräldraansvar bl.a. av att vi har tillgång till preventivmedel. Det är lättare att stå ut med frestelserna idag då det nu bara är att förlåta sig själv och hävda känslan av att ‘det kändes rätt’ som ett allmänt försvarstal till handlingen som tidigare dömdes som synd vilket vi idag inte längre förstår vad det egentligen är. Enligt en kristen förklaring är den erotiska kärleken (sex) enbart tillåten i ett äktenskap.

När tidigare möjligheten för att praktisera erotisk kärlek dock förbjudet, mellan pojke – flicka gavs ,så var det av allmän kunskap att tjejen attraherades och attraherade, men när det skulle till så backade hon ur, till den upprörda och bestörta killens definitiva förtret. Så gör flickor inte idag. Förr, då barnen gavs social fostran både medvetet som omedvetet av sina gifta föräldrar så ställdes den unga flickans ingång till tankar av sexuell åtrå oftast med sin far som mål. Han utgjorde då en ideal-/förebild hos henne för vad hon skulle söka hos en man i framtiden. Men nu, om händelsevis flickans åtrå uppfattas av fadern så sa lagen klart ifrån för vad som fick tolereras vilket tack och lov, fortfarande absolut inte tillåts; incest. Pappan klargjorde att: Mitt barn, hit men absolut inte längre. Då flickor förr sa till den trängtande killen just: Hit men inte längre, var det för att deras far var deras förebild. En ”ideal man” skulle alltså inte ta för sig och så inte fortsätta att svara upp mot hennes faktiskt då redan uttryckta begär/åtrå. Om så dock var fallet så skulle hennes ansvars-medvetenhet träda i kraft och: Halt!, kommenderas. Hit men inte längre, var den ‘lagen’ som alltså gällde. Den var skriven av den auktoritet som var satt att döma rätt eller fel för barnets handlingar inför ‘morgondagens’ egna an-svar. I den faderslösa generationen som utgör en för stor del av vårt Sverige av idag så finns alltså inte den mentorssatta gränsen med formuleringen: Hit men inte längre. Detta bör vi ta definitiv hänsyn till då vi söker orsaksbestämma förändringen i fråga om sexualdebut vid allt lägre ålder. Vill vi ha det så? Ska, vi ha det så? Nej, om vi ska sträva efter att motverka våldets negativa yttringar i vår etablerade välfärdsstat så måste vi skapa grund och gränser. Så var vårt samhälle en gång funtat så varför inte söka återupprätta dess grund och gränser?

”De samhällsförändringar som skett i Sverige och stora delar av världen under de senaste 40 åren har bland annat inneburit en förlängd ungdomsperiod och uppskjuten familjebildning. Den koppling som tidigare funnits mellan familjebildning och sexualdebut har därmed i praktiken upplösts. Unga människor i Sverige har flera sexuella partner innan de ganska sent ingår äktenskap eller äktenskapslika relationer.”
(UNGDOMARS SEXUELLA HÄLSA, Socialstyrelsen)”Kunskaperna om abort och sexuellt överförbara infektioner var bristfälliga (Bland under-sökningens målgrupp. Egen anm.). Sex var en aktivitet som ungdomarna hade utan att känna sin partner.

Experimentellt beteende eller risktagande

Experimenterande är naturligt och kan leda till mognad i en normal tonårsutveckling. Under ungdomsåren ändras många beteenden inom olika områden och ungdomar utsätter sig också för olika risker. Ungdomar påverkas av det samhälle de lever i. Att ta till sig vuxenlivets vanor sker i samspel med andra. Föräldrars attityder har stor inverkan och betydelse för ungdomen, likaså kamraters, beroende på vilket stadium av adolescensen [ur wikip.(lat. adolescere = att växa.) övergångsperioden mellan att vara ett barn och att vara begreppsmässigt vuxen. Egen anm.] som ungdomen befinner sig i. Idag har livsstilsfrågor en dominerande plats i samhällsdebatten. Den metod som ungdomar använder för att få grepp om sina egna förutsättningar kan kallas experimentellt beteende eller risktagande. Detta experimenterande och risktagande kan vara utvecklingsbefrämjande då ungdomar testar olika lösningar. Detta kan ske abstrakt med fantasins hjälp eller rent konkret då man testar i praktiken. Det handlar också om att ta ställning till olika typer av vuxenbeteenden. Tidig sexualdebut är en indikator på sexuellt riskbeteende. Sambandet mellan tidig sexualdebut och sexuellt risktagande var tydligt i en enkätundersökning som gjordes vid 74 av landets ungdomsmottagningar 1990. Ungdomar med sexualdebut före fyllda 14 år jämfördes med andra besökare på ungdomsmottagningar med avseende på kunskaper och erfarenhet av skydd mot STI och oönskade graviditeter.

Riskgruppen hade betydligt svårare att tillämpa sina kunskaper i praktiken. Vad som också var tydligt i studien var att det inte bara räcker med kunskapsöverföring för att få till beteendeförändringar. Att testa sin sexualitet kan också vara ett sätt att hävda sin självständighet. Det kan hända att ungdomar utsätter sig för sexuella risker om de inte använder preventivmedel, är berusade i samband med sex eller har sex med någon de inte känner. Oskyddat sex med många partners spelar stor roll vid smittspridning. Sexualiteten är på många sätt irrationell och risker ligger i dess natur. Buysses och van Oosts studie från Belgien som bygger på intervjuer med cirka 450 belgiska ungdomar med samlagserfarenhet visade att de flesta ungdomar har säkrare sex som målsättning men de förlitar sig på att uppnå målsättningen genom att välja en säker partner. Enligt författarna var strategin inte spe-ciellt framgångsrik då det är svårt att kommunicera med sin partner kring hans/hennes sexuella historia. Det var också svårt att kommunicera kring säkrare sex och de intervjuade visste inte vilken inställning partnern hade i dessa frågor.” (SEXUELLT RISKTAGANDE – omognad eller lustfyllt experimenterande, Karolinska Institutet)

”I Lpo 94 står det att ämnet sex och samlevnad skall vara övergripande över olika ämnen. I Skolverkets kursplaner står det endast nämnt i ämnet biologi. Det tyder på att man betraktar ämnet som biologiskt och inte samhälleligt. Det som nämns under rubriken ämnets karaktär och uppbyggnad är det enda som inte bara är biologiskt. Uppgifterna i läroplaner och kursplaner är med andra ganska motsägelsefulla och kan förklara varför så många lärare endast har sex- och samlevnadsundervisningen i just ämnet biologi.”  (SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING -undervisning och förhållningssätt på två skolor i Malmö, Malmö Högskola)

”Läkarförbundets centralstyrelse beslöt i april 1800 att sammankalla en arbetsgrupp för att ur medicinsk synvinkel diskutera våldet i samhället. Bakgrunden var bl.a. den att Sverige under senare år drabbats av våldsdåd av en särskild karaktär. Det har ofta hand-lat om unga förövare, som visat prov på en utpräglad råhet eller känslokyla. Våldet är anonymt, d.v.s. det drabbar offer med svag eller ingen anknytning till gärningsmannen. Alkohol eller droger är regelmässigt inblandade. Brotten anses ibland ha inspirerats av våld i filmer och dataspel.” (LÄKARE OM VÅLD – En programskrift om medicinska aspekter på våld, våldsverkare och våldsoffer, Sveriges Läkarförbund)

Som en avslutning till denna mångfasetterade frågeställning om våldets relativa dilemma gentemot vårt utvecklande samhälles väl och ve, vill jag med bestämdhet mena äktenskapet som varande den med stor sannolikhet, moraliskt normgivande bästa social inrättning för att skapa trygghet och välstånd ”för Sverige i tiden”.

Låt oss få återkomma vidare med svar på frågor om familj och hushåll, barn och fostran.

Mats Ljungkvist, fristående debattör
Att bry sig om varandra i vardagen är en enkel handling och du kan – med små, information pills enkla medel – visa att du är solidarisk till både nära och kära och människor som du inte känner. Frågan är hur solidarisk du vill vara…

Solidaritet – ett utnött ord?

Det finns ord som kan kännas utnötta för många – som vård, more about skola, pharmacy utbildning och skatter – och som används på olika sätt av företrädande politiker. Ord som används för stunden, ibland utan faktisk innebörd, av politiker för att vinna billiga poäng på motståndarens bekostnad, i en jakt för att få massmedial uppmärksamhet.

Även ordet solidaritet (som kommer från latin och betyder ”hela summan”) kan vara ett utnött ord och som används i sammanhang avseende kollektivs intressen eller gruppers bästa. Solidaritet är ett sätt att vara hänsynsfull till andra människor, oavsett om det är grupperingar i din närområde eller om det gäller global solidaritet.

Att använda slagkraftiga ord, som är eller känns utnötta, märks inte minst i samband med valrörelser och vid olika debatter, med syfte att vinna väljarnas röster. Det kan därför vara en konst att tänka ett steg längre än en valdag eller en debatt och kunna stå för sina ord och tillämpa detta praktiskt i vardagen.

Flockdjuret med olika förutsättningar

Vi människor är ett flockdjur som placerar oss i olika fack och grupper; på jobbet äter vi gärna lunch med kollegor från samma avdelning, på fritiden umgås vi med vänner som vi delar likvärdiga värderingar med och i skolan kan vi bli placerade i grupper för att utföra olika projektarbeten. Vi har alla olika förutsättningar och dessa kan medföra att vi grupperar oss på olika sätt, ibland frivilligt och ibland ofrivilligt. Att visa omtanke och respekt för andra människor, i samma gruppering och i andra grupperingar, är viktigt för oss alla – inte minst för att kunna fungera i olika sociala sammanhang. Solidaritet är att bry sig om sin omgivning oavsett hur vi placerar oss och vilka förutsättningar som vi har.

Att visa solidaritet är något som vi alla gör, mer eller mindre, när vi träffar andra människor och skapar nya kontakter. Solidaritet behöver inte vara något abstrakt eller bara vara global solidaritet, som att bry sig om att barn i andra länder har mat för dagen och tak över huvudet eller att arbetstagare har en viss grundtrygghet, oavsett om det är i en fabrik i Göteborg eller i en gruva i Chile. Aftonbladet belyser barns olika förutsättningar i Sverige i Barnfattigbloggen och Global Happiness strävar efter att öka individers lycka och välbefinnande i vardagen – för vi har alla olika förutsättningar och upplevda behov och det gäller att vara solidarisk och se till individerna och att alla har likvärdig grundtrygghet i vardagen.

Visst kan det vara kul ibland att vara ”vi mot dem”; som när Sverige möter Finland i vänskapsmatcher i fotboll eller hockey, där det finns en glimt i ögat och matchen inte spelas med blodigt allvar (även om det kan vara kul att krossa motståndaren med en mängd mål).
Ibland kan det dock tendera till att gå för långt med att gruppera människor och mentaliteten ”vi mot dem” – som när man säger att ”vi kan inte hjälpa alla i världen” när man pratar om biståndspolitik eller ”de kommer och tar våra jobb” när man pratar om integration på den svenska arbetsmarknaden. För solidariteten bygger på att visa hänsyn till andra individer och att skapa förutsättningar till en bra grund för alla.

Visst kan du visa solidaritet!

Att visa hänsyn och medmänsklighet är något vi alla kan göra – även när det kommer till utnötta ord som vård, skola, utbildning och skatter – och utifrån den ideologi som vi har, ges detta i uttryck på olika sätt. Solidarisk kan du alltid vara, oavsett om du är i en jakt efter massmedial uppmärksamhet eller inte – att köpa rättvisemärkt kaffe, te och mjölk är ett sätt att ta ställning och kostar dig ett par kronor extra och ger möjligheter till att anställda får skälig lön för sitt arbete. Ha ett leende när du går i centrum och det kostar dig ingenting, men ger möjligheter till människor att få glädje och att dela med sig av sin glädje till andra människor.

Våga bry dig om andra människor och våga säg ifrån om du ser orättvisor – ordet är en maktfaktor som du enkelt kan använda dig av och som kan skapa förändring och en bra grund till solidaritet . Ställ dig inte frågan om du kan vara solidarisk – utan hur du kan vara solidarisk i dag!
Kärleksängel

Kärlek och relationer är något som berör oss alla! Vissa krönikor är mer rakt på sak, information pills medan andra är tänkta att få oss att fundera på romantikens och kärlekens betydelse för oss som individer och för samhället som stort.

Krama Mig publicerar krönikor om kärlek och relationer och respektive krönikör är ansvarig för sin krönika/reflektion, om det ej anges annat.

Krammeny Katta Stanic: ”Lärdom för framtiden?”
Krammeny Katta Stanic: ”Att spendera tiden för att få gå”
Krammeny Anette Gustafsson: ”Tappat självkänslan någonstans?”
Krammeny Emelie Avegren: ”Ta vara på dina vänner”
Krammeny Tim Samuelsson: ”Den ultimata gemenskapen!”
Krammeny Läs krönikor av Maria Strömqvist, Emelie Eliasson och Samina Lindström.

Du får referera citat och delar av krönikan om du nämner krönikörens namn och länkar till www.KramaMig.nu i samband med ditt referat. Vill du bli krönikör? Kontakta Krama Mig!
Att skriva kärleksdikter är något som alla kan göra, viagra visa din kärleksfulla sida och bli en poet som sprider värme på ett positivt sätt. Här har du möjlighet att få din kärleksdikt publicerad utan kostnad – då vi vill att fler ska kunna få ta del av dikter som handlar om kärlek, vänskap, längtan och andra värdefulla handlingar inom kärlekens tecken.

Skicka in kärleksdikt

Ditt namn:

Din e-post:

Kärleksdiktens namn:

Kärleksdikt:

* Vänligen fyll i samtliga fält, för att kunna skicka in kärleksdikt. Genom att skicka in kärleksdikt(er) godkänner du att Krama Mig får publicera ditt namn i samband med din kärleksdikt samt att du får nyhetsbrev från Krama Mig. helt utan kostnad. Du har självklart möjlighet att när som helst gå ur nyhetsbrevet, genom att klicka på avregistreringslänk som medföljer varje nyhetsbrev.
Skatteåterbäring

I början av april månad kan du vanligtvis se om du får tillbaks pengar på din deklaration eller om du behöver betala in kvarskatt – genom att logga in dig på www.skatteverket.se kan du se om du tillhör den glada skaran som kan se fram emot att få tillbaks pengar av Fredrik Reinfeldt och company eller om du behöver ge ett extra strå för att skapa förutsättningar för att landet ska värna om sina medborgare.


Se din deklaration som en högtid, viagra approved
där du tillsammans med nära och kära kan gå till skattekontoret tillsammans och lämnar in papperna, rx för att därefter njuta av det sköna vårväder som vanligtvis är vid månadsskiftet april/maj, då skattedeklarationerna ska lämnas in. Kom i håg den viktigaste frågan: Hur glad blir du av ditt skattebesked, när du lämnat in den senast i maj månad?




Mors Dag är dagen då vi uppmärksammar våra mödrar och är nog troligen den dag under året (vid sidan av julafton) som vi visar vår uppskattning allra mest. Att denna dag är kommersiell har nog inte gått någon passé och firas den sista söndagen i maj varje år och 2013 är Mors dag den 26 maj.


Great days


Krammeny Skicka blommor Krammeny Skicka Nallebud

Världshälsodagen firas den 7 april och är en dag, order doctor där världshälsorapporten presenteras av FN.


Världshälsodagen firas den 7 april
och är en dag, this där världshälsorapporten presenteras av FN.


Great days



Jakob Öqvist


Stand up komikern Jakob Öqvist
föddes den 16 mars 1971 och har under hela sitt liv spritt kärlek, clinic värme och glädje till andra i sin omgivning.


Tillsammans med andra komiker
inom Boka standup förtrollar han med talet som glädjer publiken med minnen för livet.  Han har fått Krama Mig´s Lyckokram för att ge glädjen ett ansikte.


Great days



Krammeny Skicka blommor Krammeny Skicka Nallebud
Jakob Öqvist

Stand up komikern Jakob Öqvist föddes den 16 mars 1971 och har under hela sitt liv spritt kärlek, diagnosis värme och glädje till andra i sin omgivning.
Rick Gisslén
Rick Gisslén har ett ursprung i verkstadsindustrin och offentlig verksamhet. Han har sunda idéer kring bra relationer mellan människor och har utbildning som bland annat personalvetare och specialpedagogik och är en fristående krönikör för Krama Mig. Läs mer om Rick Gisslén på www.touchline.se.

Publicerade krönikor av Rick Gisslén:
Krammeny “Jag tänker inte älska någon igen!”
Krammeny “Så får du din relation att leva!”

Tips:
Läs gärna publicerade krönikor av Maria Strömqvist, visit Emelie Eliasson, prostate Jessica Thåström och Samina och vill du skriva krönikor för Krama Mig? Bli krönikör!

Tidigare publicerade krönikor:

Krammeny Katta Stanic: ”Lärdom för framtiden?”
Krammeny Katta Stanic: ”Att spendera tiden för att få gå”
Krammeny Anette Gustafsson: ”Tappat självkänslan någonstans?”
Krammeny Emelie Avegren: ”Ta vara på dina vänner”
Krammeny Mats Ljungkvist: ”Varför allt detta våld?”
Krammeny Tim Samuelsson: ”Den ultimata gemenskapen!”

Du får referera citat och delar av krönikan om du nämner krönikörens namn och länkar till www.KramaMig.nu i samband med ditt referat. Vill du också skriva krönikor om kärlek och relationer? Bli krönikör!
Rick Gisslén
Rick Gisslén har ett ursprung i verkstadsindustrin och offentlig verksamhet. Han har sunda idéer kring bra relationer mellan människor och har utbildning som bland annat personalvetare och specialpedagogik och är en fristående krönikör för Krama Mig. Läs mer om Rick Gisslén på www.touchline.se.

Publicerade krönikor av Rick Gisslén:
Krammeny “Jag tänker inte älska någon igen!”
Krammeny “Så får du din relation att leva!”

Tips:
Läs gärna publicerade krönikor av Maria Strömqvist, web Emelie Eliasson, find Jessica Thåström och Samina och vill du skriva krönikor för Krama Mig? Bli krönikör!

Tidigare publicerade krönikor:

Krammeny Katta Stanic: ”Lärdom för framtiden?”
Krammeny Katta Stanic: ”Att spendera tiden för att få gå”
Krammeny Anette Gustafsson: ”Tappat självkänslan någonstans?”
Krammeny Emelie Avegren: ”Ta vara på dina vänner”
Krammeny Mats Ljungkvist: ”Varför allt detta våld?”
Krammeny Tim Samuelsson: ”Den ultimata gemenskapen!”

Du får referera citat och delar av krönikan om du nämner krönikörens namn och länkar till www.KramaMig.nu i samband med ditt referat. Vill du också skriva krönikor om kärlek och relationer? Bli krönikör!
Rick Gisslén
Rick Gisslén har ett ursprung i verkstadsindustrin och offentlig verksamhet. Han har sunda idéer kring bra relationer mellan människor och har utbildning som bland annat personalvetare och specialpedagogik och är en fristående krönikör för Krama Mig. Läs mer om Rick Gisslén på www.touchline.se.

Publicerade krönikor av Rick Gisslén:
Krammeny “Jag tänker inte älska någon igen!”
Krammeny “Så får du din relation att leva!”

Tips:
Läs gärna publicerade krönikor av Maria Strömqvist, check Emelie Eliasson, Jessica Thåström och Samina och vill du skriva krönikor för Krama Mig? Bli krönikör!

Tidigare publicerade krönikor:

Krammeny Katta Stanic: ”Lärdom för framtiden?”
Krammeny Katta Stanic: ”Att spendera tiden för att få gå”
Krammeny Anette Gustafsson: ”Tappat självkänslan någonstans?”
Krammeny Emelie Avegren: ”Ta vara på dina vänner”
Krammeny Mats Ljungkvist: ”Varför allt detta våld?”
Krammeny Tim Samuelsson: ”Den ultimata gemenskapen!”

Krammeny Skicka blommor Krammeny Skicka Nallebud

Den 3 maj är FN:s internationella dag för pressfriheten, link som lyfter fram vikten av att ha friheten och rätten att trycka och sprida information.

Kärleksängel

Kärlek och relationer är något som berör oss alla! Vissa krönikor är mer rakt på sak, no rx medan andra är tänkta att få oss att fundera på romantikens och kärlekens betydelse för oss som individer och för samhället som stort.

Krama Mig publicerar krönikor om kärlek och relationer och tänkvärda reflektioner om vad som är viktigt i livet för att skapa sunda förutsättningar till bra relationer. Läs publicerade krönikor av fristående krönikörer och skribenter – gå direkt till Krama Mig´s krönikörer.
Utvalda krönikor och reflektioner:

Krammeny 2012-04-29: Nätkommunikation – tänk efter före!
Krammeny 2012-02-09: Rätt infallsvinkel inom svensk politik!

Du får referera citat och delar av krönikan om du nämner krönikörens namn och länkar till www.KramaMig.nu i samband med ditt referat. Vill du också skriva krönikor om kärlek och relationer? Bli krönikör!

Den 3 maj är FN:s internationella dag för pressfriheten, cialis 40mg som lyfter fram vikten av att ha friheten och rätten att trycka och sprida information.


Great days


Dagens grattis

.

Krama Mig tipsar

Tips

Visste du att Krama Mig har över 500 kärleksdikter på svenska och engelska? Hitta din favorit till att ge till din partner och vän!

Bra för alla relationer

  • När du ska ha födelsedagsfest, bröllop eller annat jubileum finns kärleksfulla standupkomiker som bidrar med glädje!

Krama Mig tipsar

Tänkvärt på Twitter