Flygvaruhuset


» Krama någon i dag och vårda dina relationer! «


Sollentuna Hem och Nynäshamns bostäder

Sollentuna och Nynäshamn i topp


I Krama Mig´s trygghetsundersökning
2010 hamnar kommunerna Sollentuna och Nynäshamn i topp för deras goda engagemang för att skapa trygghet för kommuninvånarna. I Sollentuna finns en fungerande trygghetspolicy och i Nynäshamn har trygghetsfrågor i boendet som hög prioritet.


I Huddinge finns det stora brister
i dess fastighetsbolags kommunikation och information, vilket är en stor svaghet och att underskatta ett behov av förankring av information är aldrig bra, om man vill ha en fungerande verksamhet i trygghetens tecken.

Krama Mig´s kartläggning


Med utgångspunkt hur medarbetare och hyresgäster upplever trygghet
kring arbetet för att det trygga boendet ska uppnås, har Krama Mig för andra året genomfört en kartläggning och undersökning.


I trygghetsundersökningen har
Krama Mig haft kontakt med flera av Stockholms läns fastighetsbolag – representanter för respektive bolags styrelser, medarbetare och hyresgäster – om hur kommunikation och information och faktiskt arbete fungerar för att skapa bra förutsättningar för det trygga boendet. Flera faktorer – som exempelvis om och hur den interna och externa kommunikationen fungerar och hur eventuella policies appliceras i praktiken – har vägts samman och här presenteras i korta drag för många av länets kommuner.


Att fokus har legat på
kommunala fastighetsbolag är naturligt, då boende är en central fråga för att ha en grund för trygghet och att det finns direktiv om att förvalta bostäder och fastigheter från kommunfullmäktige (och därmed kommunens invånare tillika skattebetalare). Därför ingår inte Danderyd, Nacka, Vaxholm, Täby eller Salem, då de inte har ett allmännyttigt fastighetsbolag.

Stockholm och dess invånare


Stockholms län består av
26 kommuner från Sigtuna och Norrtälje i norr till Södertälje och Nynäshamn i söder. I länet bor det drygt två miljoner invånare och i Stockholms stad (som också benämns Stockholms kommun) cirka 830 000 invånare, vilket gör att det blir en stor maktfaktor för hela landet i partipolitiska frågor och sakfrågor som berör invånare i hela landet. Sedan 1200-talet då Stockholm grundades har staden varit en maktfaktor och även Stockholms län, i takt med att länet fått allt fler invånare flyttat till storstadsregionen.
I Stockholms län finns både förmögna invånare och invånare som är i behov av ekonomiskt försörjningsstöd och här finns invånare från flera olika kulturer och som kan bidra med olika erfarenheter, vilket gör att Stockholms län är en mångkulturell region. Rent demografiskt finns det ett behov att skapa bättre förutsättningar för att integrationen mellan människor ska bli bättre, utifrån både ekonomisk demografi och mångkulturell demografi – även om det inte finns konkreta riktlinjer och direktiv från riksdagsnivå, kan Stockholms läns kommuner ta ett större ansvar att tillsammans verka för att det mångkulturella samhället återspeglas i alla kommuner.

Så arbetar kommuner i Stockholm


Det gemensamma för
nästan alla kommuner i Stockholms län är att det inte finns någon trygghetspolicy att arbeta med, utan kommunerna väljer själva om och i vilken utsträckning som de vill jobba med trygghetsfrågor. Vissa kommuner väljer att satsa på trygghetsvandringar i kommunen (där förtroendevalda politiker och medborgare går och ser vad som behövs göras i närområdet, bland annat belysning i gränder och bra, säkra lekplatser).


Här utmärker sig Sollentuna
, och Sollentuna Hem, där det finns en trygghetspolicy som man arbetar med – deras vision är att ”alla människor bör ha en självklar rätt att känna sig trygga och säkra i sitt hem och i sitt närområde”. Detta är något som både bolagets medarbetare och hyresgäster känner fungerar i praktiken, flera medarbetare och hyresgäster berättar att det finns en stolthet med att vara en del av Sollentuna.


Även Nynäshamnsbostäder har
trygghetsfrågor i boendet som hög prioritet (även om de inte har någon trygghetspolicy). VD Chris Österlund berättar att ”vi arbetar med dem tillsammans med hyresgästerna i det boinflytandeavtal som vi kommit överens om… en del av vårt planerade underhåll sätts av för trivsel och trygghetsskapande åtgärder, som vi beslutar i samråd med hyresgästerna.” I Nynäshamnsbostäders nyproduktion har de samarbetat med ljusdesigners för att låta belysningen inspirera och skapa trygg och trivsamma utomhusmiljöer. Både medarbetare och hyresgäster involveras för att identifiera mörka och otrygga platser i områdena. Nynäshamn deltar (tillsammans med Sundbyberg, Salem, Södertälje och Upplands Bro) i ett EU-finansierat projekt som syftar till att fler personer med försörjningsstöd blir självförsörjande snabbare i dag.


I Sundbyberg
, med närmare 40 000 invånare, är det Fastighets AB Förvaltaren som är kommunens fastighetsbolag och i staden finns cirka 17 000 lägenheter (varav det allmännyttiga bolaget har drygt 8 000 stycken). Här finns det ett kommunalt säkerhetsarbete och det finns en utarbetad riskhanteringspolicy och krishanteringsplan, som är implenterat i det dagliga arbetet för trygghet för kommuninvånarna. Fastighets AB Förvaltaren har dock ingen egen trygghetspolicy, utan arbetar praktiskt utifrån de direktiv som ges från kommunfullmäktige och bolagets ledning, vilket medarbetare känner sig bekväma med. Hyresgäster har bra förtroende för bolagets medarbetare och känner att de i samförstånd arbetar för en ökad trygghet.

 

I Sigtunahem, som är Sigtunas kommunalägda fastighetsbolag, arbetar man bland annat med trygghetsbilar som åker runt i området, för att skapa goda relationer med ungdomar och förebyggande av klotter och skadegörelse. Det finns också ett tvärsamverkan med andra fastighetsägare och ett fungerande samarbete med kommun, hyresgästförening och polis. Här finns det ett ägardirektiv (som skulle vara likvärdigt en trygghetspolicy) avseende brottsförebyggande arbete, där bolaget kraftfullt ska motverka otryggheten och brottsligheten i bostadsområdena samt att den fysiska planeringen i bostadsområdena ska göras utifrån ett brottsförebyggande perspektiv. Dock tycker bolaget inte att en generell trygghetspolicy ska finnas, utan vill överlåta det till respektive bostadsbolag. I bolaget utbildas all personal i gällande lagstiftning, så att de kan utföra sina arbetsuppgifter utifrån svensk lag och till bra service till hyresgäster – en förvaltare ska syssla med förvaltningsfrågor och en chef ska kunna leda och fördela arbetsuppgifter.


Haninge kommun
, med cirka 76 000 invånare, har en aktionsplan för perioden 2010-2025, som kommunen, tillsammans med Företagarna, Stockholms Handelskammare och Östra Södertörn, står bakom. Här står det bland annat att ”centrala Handen utvecklas till modern stadsmiljö med en blandning av bostäder, arbetsplatser, kultur, utbildning, handel och service”. Detta är någonting som har påbörjats på ett bra sätt och som medarbetare är nöjda med. Hyresgäster, tillika kommuninvånare, har högt förtroende för kommunens fastighetsbolag Haninge Bostäder AB och dess medarbetare. Fastighetsbolaget ska, enligt aktionsplanen, fortsätta bygga bostäder i blandade former i samtliga kommundelar.
VD för fastighetsbolaget, Christoph Vejde, berättar att ”genom att ha trygghetsvandringar med våra hyresgäster, våra besiktningar och hyresgästernas synpunkter” kan de medverka, som bolag, för att skapa en trygg närmiljö (både fysiologisk och psykologisk) i boendet.


I Huddinge kommun
, som ligger några mil söder om Stockholm, bor det cirka 96 000 invånare (jämnt fördelat mellan män och kvinnor). I kommunen har det ibland varit debatt och diskussioner om delningar under åren; bland annat har Segeltorp velat bli en egen kommun, dels Skogås/Trångsund som velat bilda en egen kommun, tillsammans med delar av Stockholms kommun. Att vissa delar har velat bryta sig ur och bilda en egen kommun, återspeglas ibland av demografiska orsaker; Salem bröt sig ur Botkyrka kommun och det finns även exempel på fler delar som velat bilda nya kommuner.


Huddinge kommunens fastighetsbolag
är Huge Fastigheter AB och fastighetsbolaget i Huddinge blev sämsta bolag i Krama Mig´s trygghetsundersökning 2009. Sedan förra undersökningen har de blivit klara med att kunna börja applicera information och kommunikation och informationschef Maria Nordlöf meddelar i årets undersökning att ”Huges informationsavdelning svarar för intern- och extern information… som är väl förankrat hos VD… Huge genomför regelbundet medarbetarundersökning och följer upp där så behövs.” Bolagets VD har meddelat att hon inte har någon kontakt med bolagets medarbetare (som hon är chef för och ytterst ansvarig för).


Flera medarbetare känner dock fortfarande ett missnöje
med att deras åsikter och förslag till förbättringar för en fungerande förvaltning inte tillvaratas av bolagets ledning och chefer. En medarbetare berättar att ”vi har en policy om att börja handlägga alla ärenden inom tre arbetsdagar. Då vi inte får något mandat för att arbeta med förvaltningsfrågor, får vi avsluta alla ärenden utan åtgärd – sedan informerar bolaget stolt att närmare 90 % av alla felanmälningar blir åtgärdade inom denna period (att dessa inte blir lösta över huvud taget, spelar ingen roll).” En medarbetare, med personalansvar, berättar att ”vi försöker tillämpa svensk lagstiftning, men det blir svårt när vi inte har ledningens stöd. Men visst, jag är på ett sätt nöjd med att jobba här, då det inte ställs några krav på mig som medarbetare”.


Det verkar som att ledningen och medarbetarna har
en bristande kommunikation sinsemellan och med hyresgästerna. När en kommunikation väl finns, bygger den på ensidig kommunikation och inte på en dialog, där det bygger på att ge och ta för att nå målet om en fungerande förvaltning. En bristande kommunikation och information är en svaghet, som kan vara ödesdigert för en bolagsledning och att underskatta behovet av förankring av information är inte bra om man vill ha sunda relationer. För det är viktigt att beslut som fattas – i kommunfullmäktige och i bolagsledning – förankras internt och implenteras i det faktiska arbetet hos medarbetarna ”på fältet”. Detta har förmodligen inte gjorts i en tillräcklig utsträckning hos Huge Fastigheter AB, bolagets förvaltningschef har inget reellt förtroende av dess VD, då bolagets ledning ej står bakom hans ingångna avtal. Förvaltningschefen är för närvarande sjukskriven och beräknas vara detta fram till årsskiftet och förhoppningsvis kan han komma tillbaka för kan bidra till att skapa en kommunikation som bygger på en dialog och delaktighet mellan ledning, medarbetare och hyresgäster, vilket fungerar bra i andra fastighetsbolag och kommuner.


I Stockholms kommun
finns det tre kommunalägda fastighetsbolag, Stockholmshem, Svenska Bostäder och Familjebostäder, med bostäder över hela Stockholm (kommun), från Stockholms nordliga delar, som Akalla och Rinkeby, till Stockholms södra delar, som Rågsved och Skarpnäck och innerstadsområden som vid Stockholms söder, som Högalids, och centrala Stockholm. Det finns en del problem som oftast kan kopplas till demografiska faktorer och ekonomiska faktorer och överlag kan de kommunala fastighetsbolagen göra ett bra arbete i sig för att nå ut med information och kommunikation med sina medarbetare och hyresgäster och de hyresgäster som Krama Mig har samtalat med känner överlag ett bra förtroende för fastighetsbolagen och dess medarbetare, i dess arbete för att skapa ett boende för hyresgästerna.

Ros och ris för trygghetsarbete


Trygghet är en upplevd känsla
, som är olika från individ till individ. Ett tryggt boende är något som vi alla vill, och behöver, för att kunna vårda och fördjupa våra relationer på ett bra sätt i vardagen. Att kunna leverera ett bra och tryggt boende bygger på att man har en bra dialog med dem som bor i sitt bestånd – det är därför ett mycket, strålande arbete för Sollentuna Hem som fortsätter sitt goda arbete för en bra dialog, så att de kan ge sina kunder (hyresgästerna) den trygghet som kunderna vill ha – det är med sann glädje som Krama Mig utser Sollentuna som kommunen där du bor tryggast.


En stor eloge vill Krama Mig även ge
till Nynäshamnsbostäder för att de har trygghetsfrågor som en prioriterad fråga och för den andraplats som de blev.


Att Huge Fastigheter AB
, trots ny VD, väljer att inte verka reellt för att skapa ett tryggt boende är under all kritik och är ett tecken för att en nationell trygghetspolicy behöver finnas. Förhoppningsvis tar Huddinge kommun ett ansvar för att dess fastighetsbolag ger medarbetarna mandat och behörighet att jobba med förvaltningsfrågor.

Att införa en trygghetspolicy


Med en nationell trygghetspolicy inom bostadspolitiken
finns en grundläggande arbete för att du som boende ska uppleva känsla av trygghet och att kommunen och dess fastighetsbolag arbetar för dig som kommuninvånare. Sverige behöver en nationell trygghetspolicy som förslagsvis SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsförening) ansvarar för. Trygghetspolicyn ska vara en bra grund – precis som andra policies som finns, som jämställdhets- och jämlikhetspolicies på bland annat arbetsmarknaden – och det ska vara en självklarhet att man som kommun, och som fastighetsbolag, ska ha högre vision att sträva mot. Desto tidigare en nationell trygghetspolicy införs, desto bättre arbete kan genomföras för att det trygga boendet i Sveriges alla kommuner. För var än i landet du bor, ska det finnas ett aktivt grundläggande arbete i kommunen för tryggheten och för ett tryggt boende.

Ovanstående inlägg publicerades 2011-12-17 klockan 11:43. Visste du att med positiva förebilder blir världen lite bättre med små, enkla medel?

Presentkorttorget
Dagens grattis
.
Krama Mig tipsar
Tips
Visste du att Krama Mig har över 500 kärleksdikter på svenska och engelska? Hitta din favorit till att ge till din partner och vän!
Bra för alla relationer
  • När du ska ha födelsedagsfest, bröllop eller annat jubileum finns kärleksfulla standupkomiker som bidrar med glädje!

Krama Mig tipsar
Tänkvärt på Twitter