Flygvaruhuset

Tur i kärlek och spel?
Med Sveriges nyaste casinon 2015 kan du få tur i både kärlek och spel!

Med freespin kan du testa att spela för nöjes skull.

» Krama någon i dag och vårda dina relationer! «


Att älska ett barn är någonting vackert
Zawadi och Victoria Foto: Victoria Heiman

Zawadi och Victoria Foto: Victoria Heiman

Victoria Heiman berättar om sitt möte med Zawadi som blir ett oförglömligt möte för livet:

Att man kan förälska sig i någon som inte pratar ens språk kan jag förstå, cheap website det har jag gjort och många andra med mig. Att förälska sig i någon som inte har ett språk, look det kan jag också förstå, tadalafil man förstår varandra ändå. Men att förälska sig i någon, som är så liten som du älskade lilla, det förstår jag inte.

Det första mötet

Jag minns så väl första gången jag såg dig, alla barnen var söta men ingen var som du. Ni såg för mitt öga i stort sett likadana ut allesammans, exakt likadana klänningar och shorts med skjorta, blå och vit rutiga uniformer. Bruna, visa mörkare visa ljusare några helt svarta och alla med kritvita tänder, och vad ni visade era små tänder, vad ni log, och vilket lyster ni hade i era ögon. Så nyfikna ni verkade vara på precis allt, livet över huvud taget, inget var inte spännande. Ni tyckte jag var spännande, mitt hår var kul, de var mjukt, min hy brun men blekare än eran och de var kul. Min nästa, armar fingrar allt var kul. Jag som kände mig ganska obekväm med att allt verkade vara så strikt, att lärarna verkade vara så stränga bara njöt av alla er som sprang runt, runt omkring mig, klättrade upp på armar ben och nästan huvudet också. Ni blev tillsagda många gånger, och ni slutade en efter en, sen hittade ni annat ni tyckte vara kul, alla utom du min älskade lilla. De var rast och alla ni andra sprang ut, men du lilla smög in till oss i klassrummet.

Du stannade mitt i rummet och tittade på mig, på oss lärare som satt och svettades som om det inte vore någon dag i morgon. Kenya är ett varmt land, och när jag precis kommit dit så var det ändå svalt kanske 30 grader. Nåväl, där stod du, och sen kom du närmare och närmare och sen började du prata med mig. Jag förstod inte ett ord, jag kunde inte ett ord Swahili, men de visste ju inte du.

Jag tittade på dig noga, jag har aldrig sett ett så vackert barn som du, men så säger man ju alltid om sina egna. Efter denna dag var du min, eller jag var nog din mer än du min.

Du tog min hand och visade mig din värld, och jag kan med stolthet säga att jag är den första vittingen i Kenya som blivit ERBJUDEN en godis, alla barn tigger alltid godis av vita, du fick godis av turister på besök på skolan, och delade dem med mig. Antingen så sög du på den ett tag först och så fick jag den sen, eller så bet du i din med dina små tänder och så fick jag en bit. Vi var oskiljaktiga, eller nästan i alla fall, ibland sprang du och lekte med de andra, speciellt när jag var tråkig och pratade med de andra lärarna.

Vi fanns alltid nära varandra

Du höll dig ändå alltid i närheten, och när lektion började så kom du och hämtade mig eller jag dig och så gick vi in tillsammans. Du fortsatte att prata med mig i tre månader, jag förstod inte mycket mer men i alla fall lite.

Under vår sista månad tillsammans, efter att ha sovit lunch tillsammans, ätit och lekt tillsammans, så blev jag sjuk. Jag fick ett sår som blev infekterat och de växte och såg otäckt ut, jag hade under min tid alltid tagit barnen till sjukstugan. Ingen av dem tyckte om det, rengöringsmedlet sved och de började oftast gråta, efteråt fick de dock en extra uppmärksamhet under dagen och de tyckte de om.

Jag var ju inget barn så jag borde ju inte ha varit rädd, men de var jag, du följde med, du förstod att de var allvarligt, du tittade och rörde mig försiktigt med dina små fingrar runt mitt sår och rynkade dina små ögonbryn. Vi beslöt oss att liksom de andra gå till sjukstugan, jag minns inte om jag ledde dig eller du mig, men ja tror det var du.
Vi blev tillsagda att sätta oss på britsen i undersökningsrummet.

Ingen ifrågasatte att du var med, alla visste att de var tvunget att var så. Jag höll din hand hårt, och när den lila rengöringsvätskan sates på med en bomullstuss trodde jag att jag inte skulle se någon morgondag på grund av smärtan.

Nu var det din tur att håla min hand hårt, jag grät, jag ville inte att du skulle se, men jag grät och du förstod. Efteråt gick vi tillbaka till klassrummet tillsammans och du tröstade mig, vaktade mig hela dagen.

3 månader, och du var bara 4 år, men sällan har jag stött på något så vackert som du, du hade inte mycket, och borde för din ålder inte förstå så mycket heller, men det gjorde du min lilla. Alltid tog du hand om mig, vi delade på allt.

Dags att åka hem

Innan jag åkte hem så förklarade jag med än vän som pratade engelska och swahili, jag hade köpt en stor karta. Älskade lilla, det här är jorden, här är vi, det här är Kenya, det här är Mombasa som du varit i, det ligger inte så långt härifrån.

Vår by finns inte med, den är för liten men du vet hur långt 30 min är? Så långt är det ifrån den här punkten till där vi bor, förstår du lilla? Du nickade. Här borta, ända här borta ligger Sverige, dit ska jag åka. Jag kommer tillbaka sen, men jag kommer vara borta länge, när du har Florence som lärare, när du är lite längre och lite större då kommer jag tillbaka. Förstår du lilla?

Du nickade igen, vi förklarade en gång till för säkerhetsskull. Vi förklarade igen ju närmare vi kom, du förstod inte riktigt, efter en dag kommer en annan och jag var ju kvar. Men jag förstod, dagarna försvann och jag började känna mig tyngd.

Dagen kom då jag skulle åka

Jag gick till skolan för att säga hej då, du var där precis som alltid. Älskade lilla, jag kramade och kysste dig som det inte var någon dag i morgon, och du förstod inte. Jag tog min kasse och började gå tillbaka hemåt, du sprang efter. Du tog min kasse ifrån mig, den var tung men du tog den i din lilla hand och mig i den andra, du ville med mig. Jag stannade, du tittade upp på mig med dina vackra ögon, aldrig hade du följt mig när jag skulle gå hem, du visste ju att jag alltid kom tillbaka.

Men denna gång ville du med, en lärare kom och tog dig vid handen och gick med dig åt andra hållet, jag tittade efter dig, och du efter mig förvånat först och sen med ledsna ögon. Jag tvingade mig själv att gå, ett steg i taget, jag kom hela vägen hem till min vän innan jag la mig på sängen och grät. Älskade lilla, min älskade lilla Zawadi, du kallades Zawadi, det var ditt andra namn.

Zawadi betyder gåva, det var vad du var, min alldeles egna gåva.

Att älska ett barn är någonting vackert
Zawadi och Victoria Foto: Victoria Heiman

Zawadi och Victoria Foto: Victoria Heiman

Victoria Heiman berättar om sitt möte med Zawadi som blir ett oförglömligt möte för livet:

Att man kan förälska sig i någon som inte pratar ens språk kan jag förstå, erectile det har jag gjort och många andra med mig. Att förälska sig i någon som inte har ett språk, det kan jag också förstå, man förstår varandra ändå. Men att förälska sig i någon, som är så liten som du älskade lilla, det förstår jag inte.

Det första mötet

Jag minns så väl första gången jag såg dig, alla barnen var söta men ingen var som du. Ni såg för mitt öga i stort sett likadana ut allesammans, exakt likadana klänningar och shorts med skjorta, blå och vit rutiga uniformer. Bruna, visa mörkare visa ljusare några helt svarta och alla med kritvita tänder, och vad ni visade era små tänder, vad ni log, och vilket lyster ni hade i era ögon. Så nyfikna ni verkade vara på precis allt, livet över huvud taget, inget var inte spännande. Ni tyckte jag var spännande, mitt hår var kul, de var mjukt, min hy brun men blekare än eran och de var kul. Min nästa, armar fingrar allt var kul. Jag som kände mig ganska obekväm med att allt verkade vara så strikt, att lärarna verkade vara så stränga bara njöt av alla er som sprang runt, runt omkring mig, klättrade upp på armar ben och nästan huvudet också. Ni blev tillsagda många gånger, och ni slutade en efter en, sen hittade ni annat ni tyckte vara kul, alla utom du min älskade lilla. De var rast och alla ni andra sprang ut, men du lilla smög in till oss i klassrummet.

Du stannade mitt i rummet och tittade på mig, på oss lärare som satt och svettades som om det inte vore någon dag i morgon. Kenya är ett varmt land, och när jag precis kommit dit så var det ändå svalt kanske 30 grader. Nåväl, där stod du, och sen kom du närmare och närmare och sen började du prata med mig. Jag förstod inte ett ord, jag kunde inte ett ord Swahili, men de visste ju inte du.

Jag tittade på dig noga, jag har aldrig sett ett så vackert barn som du, men så säger man ju alltid om sina egna. Efter denna dag var du min, eller jag var nog din mer än du min.

Du tog min hand och visade mig din värld, och jag kan med stolthet säga att jag är den första vittingen i Kenya som blivit ERBJUDEN en godis, alla barn tigger alltid godis av vita, du fick godis av turister på besök på skolan, och delade dem med mig. Antingen så sög du på den ett tag först och så fick jag den sen, eller så bet du i din med dina små tänder och så fick jag en bit. Vi var oskiljaktiga, eller nästan i alla fall, ibland sprang du och lekte med de andra, speciellt när jag var tråkig och pratade med de andra lärarna.

Vi fanns alltid nära varandra

Du höll dig ändå alltid i närheten, och när lektion började så kom du och hämtade mig eller jag dig och så gick vi in tillsammans. Du fortsatte att prata med mig i tre månader, jag förstod inte mycket mer men i alla fall lite.

Under vår sista månad tillsammans, efter att ha sovit lunch tillsammans, ätit och lekt tillsammans, så blev jag sjuk. Jag fick ett sår som blev infekterat och de växte och såg otäckt ut, jag hade under min tid alltid tagit barnen till sjukstugan. Ingen av dem tyckte om det, rengöringsmedlet sved och de började oftast gråta, efteråt fick de dock en extra uppmärksamhet under dagen och de tyckte de om.

Jag var ju inget barn så jag borde ju inte ha varit rädd, men de var jag, du följde med, du förstod att de var allvarligt, du tittade och rörde mig försiktigt med dina små fingrar runt mitt sår och rynkade dina små ögonbryn. Vi beslöt oss att liksom de andra gå till sjukstugan, jag minns inte om jag ledde dig eller du mig, men ja tror det var du.
Vi blev tillsagda att sätta oss på britsen i undersökningsrummet.

Ingen ifrågasatte att du var med, alla visste att de var tvunget att var så. Jag höll din hand hårt, och när den lila rengöringsvätskan sates på med en bomullstuss trodde jag att jag inte skulle se någon morgondag på grund av smärtan.

Nu var det din tur att håla min hand hårt, jag grät, jag ville inte att du skulle se, men jag grät och du förstod. Efteråt gick vi tillbaka till klassrummet tillsammans och du tröstade mig, vaktade mig hela dagen.

3 månader, och du var bara 4 år, men sällan har jag stött på något så vackert som du, du hade inte mycket, och borde för din ålder inte förstå så mycket heller, men det gjorde du min lilla. Alltid tog du hand om mig, vi delade på allt.

Dags att åka hem

Innan jag åkte hem så förklarade jag med än vän som pratade engelska och swahili, jag hade köpt en stor karta. Älskade lilla, det här är jorden, här är vi, det här är Kenya, det här är Mombasa som du varit i, det ligger inte så långt härifrån.

Vår by finns inte med, den är för liten men du vet hur långt 30 min är? Så långt är det ifrån den här punkten till där vi bor, förstår du lilla? Du nickade. Här borta, ända här borta ligger Sverige, dit ska jag åka. Jag kommer tillbaka sen, men jag kommer vara borta länge, när du har Florence som lärare, när du är lite längre och lite större då kommer jag tillbaka. Förstår du lilla?

Du nickade igen, vi förklarade en gång till för säkerhetsskull. Vi förklarade igen ju närmare vi kom, du förstod inte riktigt, efter en dag kommer en annan och jag var ju kvar. Men jag förstod, dagarna försvann och jag började känna mig tyngd.

Dagen kom då jag skulle åka

Jag gick till skolan för att säga hej då, du var där precis som alltid. Älskade lilla, jag kramade och kysste dig som det inte var någon dag i morgon, och du förstod inte. Jag tog min kasse och började gå tillbaka hemåt, du sprang efter. Du tog min kasse ifrån mig, den var tung men du tog den i din lilla hand och mig i den andra, du ville med mig. Jag stannade, du tittade upp på mig med dina vackra ögon, aldrig hade du följt mig när jag skulle gå hem, du visste ju att jag alltid kom tillbaka.

Men denna gång ville du med, en lärare kom och tog dig vid handen och gick med dig åt andra hållet, jag tittade efter dig, och du efter mig förvånat först och sen med ledsna ögon. Jag tvingade mig själv att gå, ett steg i taget, jag kom hela vägen hem till min vän innan jag la mig på sängen och grät. Älskade lilla, min älskade lilla Zawadi, du kallades Zawadi, det var ditt andra namn.

Zawadi betyder gåva, det var vad du var, min alldeles egna gåva.

Det krävs en bra självkänsla och självkännedom för att kunna planera inför ett frieri och vara näst intill 100 % säker i relationen för att kunna planera in ett gigantiskt frieri – som dessutom blir filmat och visat i TV. I USA slår man till på stort och ordet ”ja” är som en dominoeffekt – för om de två bokstäverna inte sägs, hospital så påverkas de följande stegen och vad händer om det blir ett nej eller om den tilltänkta bruden springer i väg? Ibland krävs det planering för att ställa frågan ”vill du gifta dig med mig?”.

Se, prostate beskåda, få inspiration och njut av ”Best Wedding Proposal Ever” – du kommer garanterat få tårar i ögonen, för det blir mycket glädje och kärlek i det romantiska frieriet.
Tänkvärt i relationenIbland behöver du stanna upp i vardagen och fundera på vad som är viktigt av de åtaganden och krav som du har i vardagen. Med inspiration av tänkvärda citat och reflektioner som Krama Mig har, online får du förhoppningsvis nya infallsvinklar på vad som är viktigt för dig och dina relationer i vardagen.  Om du har rätt balans, medical sa kan du få en bra balans mellan dina åtaganden i vardagen med att kunna rå om dig.

Här finner du också bra tipskomplimanger och krönikor om kärlek och relationer som ger tänkvärda infallsvinklar.

 

Tänkvärt ordspråk:

Krammeny Tänkvärt:
Kärleken har ett pris och Vad kostar kärleken i pengar”?
Krammeny Boka in USA i din kalender!
Krammeny Hur solidarisk vill du vara i dag?
Krammeny Varför är kärleken röd?
Krammeny Hur ofta säger du ordet ”tack”?
Krammeny Siktar du högre än Victoria Milan?
Krammeny Vilken distans bör företag ha i sin relation?
Krammeny
”Gör kärleken oss lyckliga?”
Krammeny ”Hur väl känner du din partner?” – om det sociala spelet!
Krammeny Till vem ger du ditt hjärta?
Krammeny Vad får du för en tia?

Vill du bidra
med dina tankar och funderingar, kontakta Krama Mig.
Tänkvärt i relationenIbland behöver du stanna upp i vardagen och fundera på vad som är viktigt av de åtaganden och krav som du har i vardagen. Med inspiration av tänkvärda citat och reflektioner som Krama Mig har, no rx får du förhoppningsvis nya infallsvinklar på vad som är viktigt för dig och dina relationer i vardagen.  Om du har rätt balans, drugs sa kan du få en bra balans mellan dina åtaganden i vardagen med att kunna rå om dig.


Här finner du också bra tips
komplimanger och krönikor om kärlek och relationer som ger tänkvärda infallsvinklar.


    Senast publicerat om tänkvärt i vardagen:

[add_posts tag=tankvart show=5]


Mer tänkvärt i vardagen


Vill du bidra
med dina tankar och funderingar, cialis 40mg kontakta Krama Mig eller läs mer tänkvärt i vardagen.

Tänkvärt ordspråk:

Tänkvärt i relationenIbland behöver du stanna upp i vardagen och fundera på vad som är viktigt av de åtaganden och krav som du har i vardagen. Med inspiration av tänkvärda citat och reflektioner som Krama Mig har, prostate får du förhoppningsvis nya infallsvinklar på vad som är viktigt för dig och dina relationer i vardagen.  Om du har rätt balans, story sa kan du få en bra balans mellan dina åtaganden i vardagen med att kunna rå om dig.

Här finner du också bra tipskomplimanger och krönikor om kärlek och relationer som ger tänkvärda infallsvinklar.

Senast publicerat om tänkvärt i vardagen:

[rssinpage rssfeed=’http://kramamig.nu/sunda-relationer/tankvart/feed/’]

Mer tänkvärt i vardagen

Krammeny Kärleken har ett pris
Krammeny Vad kostar kärleken i pengar?
Krammeny Boka in USA i din kalender!
Krammeny Hur solidarisk vill du vara i dag?
Krammeny Varför är kärleken röd?
Krammeny Hur ofta säger du ordet ”tack”?
Krammeny Siktar du högre än Victoria Milan?
Krammeny Vilken distans bör företag ha i sin relation?
Krammeny
”Gör kärleken oss lyckliga?”
Krammeny ”Hur väl känner du din partner?” – om det sociala spelet!
Krammeny Till vem ger du ditt hjärta?
Krammeny Vad får du för en tia?
Krammeny Människan bakom statistiken

Vill du bidra
med dina tankar och funderingar, kontakta Krama Mig eller läs mer tänkvärt i vardagen.

Tänkvärt ordspråk:

Tänkvärt i relationenIbland behöver du stanna upp i vardagen och fundera på vad som är viktigt av de åtaganden och krav som du har i vardagen. Med inspiration av tänkvärda citat och reflektioner som Krama Mig har, about it får du förhoppningsvis nya infallsvinklar på vad som är viktigt för dig och dina relationer i vardagen.  Om du har rätt balans, advice sa kan du få en bra balans mellan dina åtaganden i vardagen med att kunna rå om dig.

Här finner du också bra tipskomplimanger och krönikor om kärlek och relationer som ger tänkvärda infallsvinklar.

 

Tänkvärt ordspråk:

Krammeny Tänkvärt:
Kärleken har ett pris och Vad kostar kärleken i pengar”?
Krammeny Boka in USA i din kalender!
Krammeny Hur solidarisk vill du vara i dag?
Krammeny Varför är kärleken röd?
Krammeny Hur ofta säger du ordet ”tack”?
Krammeny Siktar du högre än Victoria Milan?
Krammeny Vilken distans bör företag ha i sin relation?
Krammeny
”Gör kärleken oss lyckliga?”
Krammeny
”Hur väl känner du din partner?” – om det sociala spelet!
Krammeny Till vem ger du ditt hjärta?
Krammeny Vad får du för en tia?

Vill du bidra
med dina tankar och funderingar, kontakta Krama Mig.
Vi kan möta kärleken överallt i världen och det gäller att ta hand om kärleken, viagra 100mg även om det kan medföra vissa problem…

Victoria Heiman berättar om hur hon träffade sin älskade Nachos under sin praktik i Chile och hur de lyckades att nå det vackraste som finns – kärlek till varandra och en varaktig relation med en älskad partner.

Victoria Heiman och hennes partner Nachos

Victoria Heiman och hennes partner Nachos

”Jag hade kommit till Santiago de Chile, here tack vare en praktikplats på ett kontor för utbytesstudier, web som jag hade turen att få och då jag är från Sverige och behövde någonstans att bo placerades jag i en värdfamilj.

Jag hade en väldigt snäll värdfamilj med tre systrar som var i mer eller mindre min ålder, sa när min relation på nästan fyra år tog slut, sa tog de med mig ut och dansade. Vi dansade och drack och pratade igenom mina sorger.

Efter en helg fylld av äventyr var jag alldeles förstörd och jag trodde och kände mig inte alls sugen på något nytt – varken efter något jobb eller att gå ut, jag var ingen partyprinsessa trots allt. Söndagsmorgonen kom och det var dags för den traditionsenliga söndagslunchen, jag traskade ner i min pyjamas, ”jag kan duscha efter lunchen” tänkte jag, då det bara skulle vara familjen.

”Ingen märkte något förutom han”

Då såg jag att det satt en till person vid bordet.
”Jaha det var kusinen, inget mer med det.”
Jag satte mig ner och började äta min empanada (en sydamerikansk köttpirog), som gick sönder och det rann kött ner över mina pyjamasbyxor. Ingen märkte något förutom han, men han sa inget utan log bara och då först såg jag att han var väldigt, väldigt snygg.

Efter lunchen sa jag till min syster att ” om du får min bror, så tar jag din kusin”, för hon var lite småförälskad i min storebror i Sverige. Till min stora förvåning svarade hon: ”Nej, han är alldeles för snygg för dig”. Knappast, tyckte jag, ingen är för snygg för mig. Så jag bjöd ut honom på bio, eller rättare sagt, min syster bjöd ut honom på bio. Jag pratade inte spanska och han pratade inte engelska, så det var därför hon fick bjuda ut honom åt mig.

Första dejten

Han kom och hämtade mig i huset senare på kvällen och vi gick till bio och såg faktiskt filmen ”Män som hatar kvinnor”, som hade spansk undertext (skådespelarna pratade svenska). På vägen dit så pratade vi om allt, eller rättare sagt, jag försökte prata spanska men det gick så där och han försökte förstå. Han var vacker, jag förstod nästan inget av vad han sa, men han var vacker.

På vägen hem håll han mig om axlarna, men han hade inte gjort några ”försök” till något annat. Något som förvånade mig lika mycket som det irriterade. Han följde mig till huset och jag gav honom en stor kram och skulle säga hej då, då det visade sig att han skulle sova över. Han skulle sova i vardagsrummet och jag gav mig inte – jag slog mig ner i soffan bredvid honom och kysste honom het enkelt. Varför ville jag så gärna? Jag vet inte, jag tror att det var så att jag visste någonstans att han ville och att jag ville, men att det var fel alltihop så det fick inte ske – men till slut kysste jag honom och han besvarade kyssen Vi var uppe halva natten och kysstes och pratade.

Den nervösa veckan

Sen, sen kom måndagen och nervositeten, vad hade jag gjort? Inte kan man kyssa sin kusin? Och var han en sådan typ som kysste alla? Jag satt som på nålar på jobbet, och min ex-pojkvän, och jag skulle ju bara komma hit for att jobba, och om hans moster – min mamma – fick reda på att vi hade kysst, vad skulle hända då?

Jag ringde honom och bad att få komma över till hans lägenhet. Allt var nytt, det var första gången jag åkte tunnelbana genom stan, jag var nervös for att åka fel, men ännu mer nervös för vad jag skulle möta när jag kom fram, hur skulle vi hälsa för det första? Med en handskakning eller en puss på kinden? När jag kom fram sa fick jag en puss på munnen och så gick vi hem till honom. På tisdagen frågade jag om han ville vara med mig, han sa ja, men på grund av språket missförstod jag och blev jättebesviken. Men ja, han ville vara med mig.

Nu var frågan, hur ska vi göra det här? Jag bodde hos hans moster och hos mig bodde även HANS mamma. Min värdfamiljs morfar var sjuk, han hade precis fått diagnosen cancer och allt var ledsamt i familjen. Det var inte rätt tillfälle att bli tillsammans, och framför allt inte då morfadern kom hem för att bo med oss i huset och även Nachos mamma på heltid. Jag bodde med min svärmor, och min värdfamiljs mamma blev arg, jag skulle bara krossa hans hjärta och jag skulle ju faktiskt åka hem till Sverige om 3 månader, hur tänkte jag egentligen?

Åldern har ingen betydelse

För att komplicera saken ytterligare så fick jag reda på att han var 29, det vill säga nio år äldre än mig, jag hade inte frågat, bara tagit för givet att han var 23, kanske såg han ung ut. Och att han liksom jag hade kommit ur en relation bara 2 månader tidigare, han hade varit tillsammans med sitt ex i fyra år precis som som jag med mitt ex. Hela världen var emot oss, hans mamma, moster, två av mina systrar och mitt i alltihopa skulle jag lära mig språket (jag förstod ju inte knappt hälften av vad min pojkvän sa!) och försöka sköta ett jobb samtidigt som HANS ex ringde honom och grät och mitt ex ringde mig och grät. Sen skulle jag ju åka hem om tre månader.

”Jag ville ge upp”

Det var så komplicerat allting att jag ville ge upp många gånger, men han lugnade ner mig varje gång, tiden gick och det blev lite bättre. Han älskade mig och jag honom, idén var att jag skulle börja på Lunds Universitet. Men jag sökte en kurs i Santiago och beslöt mig för att vara kvar till jul. Jag åkte hem ett varv och när jag kom tillbaka så var det dags för den nya verkligheten. In på universitetet och jag flyttade från värdfamiljen in till Nachos lägenhet. Så var man sambo, mitt universitet hade flyttat från Santiago till Viña del Mar och jag pendlade fyra timmar varje dag och när jag kom hem, var jag helt förstörd.

Så här skulle det ju inte bli!

Jag hoppade av universitetet, inte bara på grund av allt pendlade, utan även för att undervisningen var under all kritik. Och nu då? Jag valde att stanna kvar trots allt, och nu när tiden har gått 6 månader är vi fortfarande tillsammans. Familjen har med tiden förstått att vi menat allvar och om en månad åker jag hem till Sverige, och han följer med! Kärleken övervinner alla hinder heter det ju, och det tror vi på.

Victoria Heiman

Ovanstående inlägg publicerades 2011-11-23 klockan 21:18. Visste du att med positiva förebilder blir världen lite bättre med små, enkla medel?

Presentkorttorget
Dagens grattis
.
Krama Mig tipsar
Tips
Visste du att Krama Mig har över 500 kärleksdikter på svenska och engelska? Hitta din favorit till att ge till din partner och vän!
Bra för alla relationer
  • När du ska ha födelsedagsfest, bröllop eller annat jubileum finns kärleksfulla standupkomiker som bidrar med glädje!

Krama Mig tipsar

Tänkvärt på Twitter